Intressekonflikter i gaturummet : En kvalitativ studie om cykelplanering och ett urval av kommuners hantering av intressekonflikter i en svensk kontext

Sammanfattning: För att skapa ett hållbart transportsystem och uppnå en förändrad färdmedelsfördelning finns det nationella målsättningar om att öka andelen persontransporter med gång-, cykel- och kollektivtrafik till minst 25 procent 2025. En satsning på dessa färdmedel går också i linje med Sveriges miljömål och etappmålet om att minska transportsektorns klimatutsläpp med 70 procent till 2030 jämfört med utsläppsnivån 2010. Många kommuner har därför som mål att öka resorna med de hållbara transportslagen. För att möjliggöra detta är en ökad planering och utbyggnad av infrastrukturen för dessa färdmedel viktig och i flera kommuner görs det idag gatuombyggnader för att skapa mer utrymme till de hållbara transportslagen. När åtgärder för att förbättra infrastrukturen ska genomföras ställs olika intressen och funktioner mot varandra och prioriteringar måste göras. Detta leder till intressekonflikter mellan de olika trafikslagen, men också mellan de olika trafikslagen och andra intressen. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad det finns för intressekonflikter mellan cykeltrafiken och andra intressen i gaturummet, vad som händer om utrymmesbehovet för cykeltrafiken hamnar i konflikt med andra behov och intressen och hur detta hanteras av ett antal kommuner. Detta har undersökts genom en metodkombination bestående av en enkätundersökning och intervjuer. Både respondenterna och intervjudeltagarna arbetar vid kommuner som är med i föreningen Svenska Cykelstäder, en förening som arbetar för ökad, bättre och säkrare cykling. Intervjuerna utgör grunden i studien medan enkätundersökningen har varit ett sätt att skapa förståelse för om, och i så fall på vilket sätt olika kommuner upplever att det finns intressekonflikter mellan cykeltrafiken och andra behov och intresse och hur dessa vanligtvis hanteras.  Resultatet från enkätundersökningen visar att alla respondenter upplever att det finns intressekonflikter mellan cykeltrafiken och andra intressen. Studien visar att det finns intressekonflikter mellan cykeltrafik och biltrafik, kollektivtrafik samt gångtrafik. Det finns också intressekonflikter mellan cykeltrafik och andra intressen såsom stadsliv, grönytor, yta för dagvattenhantering och exploatering. Studien visar också att trots nationella målsättningar som handlar om att prioritera de hållbara transportslagen så är steget från strategi eller ambition till genomförande inte självklart. Bilnormen är fortfarande stark, vilket medför att det är svårt att genomföra åtgärder som förbättrar för cykeltrafiken som sker på bekostnad av biltrafiken. Studien visar att cykeltrafiken har svårt att hävda sig gentemot biltrafik och kollektivtrafik, vilket resulterar i att cykeltrafiken nedprioriteras i gaturummet där det redan är trångt. Detta förklaras med hjälp av teorierna stigberoende och urban space wars. Studien visar också att det underlag som de tillfrågade kommunerna har för att hantera intressekonflikter är vanligtvis kommunernas riktlinjer för hur cykeltrafikens infrastruktur ska utformas. Där anges vilka standarder och bredder som cykelvägnätet ska ha, vilket innebär att det underlag som finns för att hantera intressekonflikter är begränsat.