Wildfire decadal and short-term effects on beetle community composition in a boreal, old-growth forest

Sammanfattning: Skogsbränder – mångfaldens röda riddare? Skogsbränder är ett återkommande och viktigt fenomen i naturen som har påverkat de flesta ekosystem i både tid och rum. Många organismer har anpassat sig till detta, vilket kan ses i olika anpassningar och det är allmänt vedertaget att bränder har spelat en evolutionärt avgörande roll hos många arter. I boreala ekosystem som utgör större delen av Skandinavien brinner skogen naturligt med ett intervall mellan 50–200 år. Men i takt med ett effektivare, modernt skogsbruk har bränder blivit ett mindre återkommande inslag i naturen. Genom detta har vi sett en minskning av antalet brandgynnade insekter där många arter drivits mot utrotning och forskare tror även att avsaknaden av brand som störning generellt missgynnar den biologiska mångfalden. De flesta tidigare studier som gjorts på effekterna av skogsbrand på norra halvklotet har fokuserat på naturvårdsbränningar och har visat att den biologiska mångfalden ökar de första åren efter branden. Dock saknas fortfarande mycket forskning hur naturliga skogsbränder påverkar ekosystem och framförallt vad som sker under ett längre tidsperspektiv. Jag undersökte därför ett område i Norrbotten där en jättelik skogsbrand härjade 2006. Genom att använda skalbaggar som organismgrupp jämförde jag brandfält med en obränd skog ett, två och tolv år efter skogsbranden. Jag analyserade data från tidigare forskning för att urskilja mönster i kompositionen och förekomsten av olika arter av skalbaggar och relatera dessa till effekterna av branden. Hur påverkar branden mångfalden? Jag fann tydliga mönster i hur sammansättningen av skalbaggar ändrade sig de första åren på brandfältet för att tolv år efter skogsbranden vara nästan identiskt med den obrända skogen. Jag observerade hur olika grupper som till exempel starkt brandgynnade och vedlevande skalbaggar kortsiktigt ökade kraftigt efter branden och både diversiteten och det totala antalet skalbaggar var högre på brandfältet de första två åren efter skogsbranden. Från detta drar jag slutsatser som att skogsbränder gynnar den totala biologiska mångfalden av skalbaggar, men att effekterna antagligen är kortvariga. Jag kunde inte observera något sådant mönster för rödlistade arter, vilket tidigare studier av naturvårdsbränningar kunnat visa på. Jag föreslår därför att intensiteten av skogsbranden är avgörande för hur den påverkar koloniseringen av rödlistade arter samt att många av dessa antagligen saknas i regionen. Detta ger ledtrådar för hur naturlig brand påverkar biodiversitet och vikten av att naturvård även bör inriktas på obrända områden i produktiva skogar. Examensarbete för kandidatexamen i Biologi 30 hp 2020 Biologiska institutionen, Lunds Universitet Handledare: Pål Axel Olsson Biodiversitet, Biologiska institutionen