Skärgårdsutveckling Hasselö och Sladö : Hur ska skärgården kunna leva vidare och bli en attraktiv boendemiljö?

Sammanfattning: SAMMANFATTNING Vårt examensarbete är en studie av två öar vid namn Hasselö och Sladö som ligger i Mellanskärgården utanför Västervik och Loftahammar. Hasselö och Sladö ingår i en glesbygdsskärgård som under de senaste decennierna drabbats hårt av avfolkning. De övergripande problemen på öarna är bristen på bostäder, avsaknaden av näringar samt bristande kommunikationer. Vår övergripande frågeställning är; hur ska skärgården kunna leva vidare och bli en attraktiv boendemiljö? Examensarbetet ska utmynna i en utvecklingsplan med riktlinjer för bebyggelsens utformning och fungera som ett underlag för öborna på Hasselö och Sladö för att kunna utveckla öarna. Uppsatsen ska även fungera som ett underlag för kommunen och länsstyrelsen. Grunden för vårt examensarbete har varit att utgå från ett underifrånperspektiv där vi har intervjuat boende på Hasselö och Sladö. Vi anser att det är av stor vikt att ta med öborna i planeringen från början då det faktiskt är dessa vi planerar för. Intervjuerna har analyserats genom en SWOT-analys och en helhetsanalys som utförts individuellt och finns som bilagor i avsnitt 16. Det viktigaste som kommit fram är vikten av att fler bofasta bosätter sig på öarna och för att kunna möjliggöra detta måste fler upplåta sin mark för exploatering. Då fler bosätter sig på öarna ökar underlaget automatiskt för utökade kommunikationer. För att kunna bosätta sig på öarna krävs även att näringslivet utvecklas, där turismen är den mest betydelsefulla näringen. För att få en bakgrund till öarnas utveckling har vi valt att beskriva Hasselö och Sladös historia genom tiderna samt utfört en inventering. Vi anser precis som kommunen och länsstyrelsen att det är viktigt att utveckla skärgården för att kunna bevara vårt kulturlandskap och därför är det viktigt att människor kan leva och bo där och underhålla kulturlandskapet. Eftersom Sladö ingår i ett Natura 2000-område, har vi valt att förklara vad både Natura 2000 och naturreservat innebär. Här belyser vi även värdet av att bevara ett levande friluftsliv. Fisket har alltid haft och har fortfarande en stor betydelse för öbornas överlevnad. Men under senare år har fiskbeståndet minskat och detta har medfört att öborna har blivit tvungna att komplettera fisket med andra näringar. På senare år har man ifrågasatt om det fria handredskapsfisket har en så stor inverkan på fiskebeståndet som många påstår? Då många har nämnt Östersjön som ett framtida problem har vi behandlat Östersjöns negativa trend med bland annat föroreningar som drabbar både människor, djur och natur. Östersjön har en stor betydelse för öbornas överlevnad och därför är det viktigt att dessa problem kan lösas. Det är viktigt att ett fortsatt arbete bedrivs för att förhindra Östersjöns negativa utveckling då den påverkar både näringar, besöksvärdet och inflyttning. Öborna har möjlighet att nyttja olika stödbidrag, program och lagar för att utveckla och bevara skärgården levande. Vi har därför tagit upp några av dessa som öborna kan använda sig av för att utveckla Hasselö och Sladö. Vi har valt att belysa strandskyddet eftersom det är en mycket central fråga hos öborna då många anser att rätten till havsutsikt en självklarhet när man bor på en skärgårdsö. Vi föreslår ett strandskydd på 100 meter istället för 300 meter för att bland annat underlätta öbornas näringsidkande vid havet. Vi tar även upp vilka krav som ställs för att få dispens på strandskyddet. Då det är viktigt att bevara den ursprungliga byggnadstraditionen i skärgården beskriver vi bestämmelserna för bygglov enligt plan- och bygglagen. För att kunna styra bebyggelsens utformning har vi valt att använda oss av riktlinjer i våra förslag. Ett nollalternativ har gjorts för att ta reda på vad som händer om ingenting görs på Hasselö och Sladö samt vilka konsekvenser det skulle innebära för öarnas framtid. Om ingenting görs på Hasselö och Sladö skulle öarna hotas att bli endast en tillgång för fritidsboende och kulturlandskapet skulle endast fungera som ett museum och inte en levande boplats för en bofast befolkning. Vi har genomfört individuella fallstudier, Dyrön i Tjörns kommun, Kosteröarna i Strömstads kommun samt Blekinge Skärgård, för att finna inspiration till förslagen för Hasselö och Sladö. Fallstudierna redovisas som separata bilagor i avsnitt 16. I avsnittet utvecklingsmöjligheter beskrivs allmänna förslag och förslag på aktiviteter och näringar som kan genomföras på både Hasselö och Sladö samt en markanvändningskarta som visar hur marken ska användas på Hasselö. Tillsammans har vi utarbetat ett förslag till utvecklingsmöjligheter för Hasselö Sand. Vi har även gjort individuella förslag där Ann-Mari Lopez har bearbetat Brändaskog/Stegelholmen samt Norra Solvik och Matilda Wirebro har bearbetat Södra Solvik, Gravik samt Haga Slätt. Till varje förslag finns riktlinjer för hur bebyggelsen ska utformas samt en etappindelning. En markanvändningskarta samt förslag på utvecklings- och förtätningsmöjligheter redovisas även för Sladö. Genom våra förslag skapas möjligheter att utveckla öarna till en mer levande skärgård. Ett ökat bostadsbestånd ger möjlighet till en ökad inflyttning av den alltmer avfolkande skärgården. Genom ett utbud av olika typer av upplåtelseformer som exempelvis hyresrätter, bostadsrätter, fritidsbebyggelse samt äldreboende innebär det en större variation av människor som kan bosätta sig på öarna. Unga och äldre ges därmed möjlighet att kunna bo kvar på öarna vilket bidrar till en flyttkedja, då de yngre kan överta äldre generationers bostäder. Samma sak sker vid etablering av äldreboende. Hyresrätter möjliggör även att människor kan prova på livet i skärgården, exempelvis barnfamiljer, för att sedan bosätta sig permanent. Fritidsbebyggelsen möjliggör ett flexibelt boende då de kan vistas korta eller längre perioder på öarna under året, för att sedan bosätta sig permanent. Vi anser att kommunikationerna till öarna borde förbättras vilket i stort sätt är omöjligt idag eftersom underlaget är så litet. Vi tror att transportfrågan kommer att lösa sig automatiskt då antalet bofasta ökar och behovet av fler transporter till och från öarna blir nödvändigt. Vi har även gett förslag på många olika typer av näringar som kan komplettera de traditionella näringarna som finns idag. Näringarna är en stor förutsättning för att människor ska kunna flytta ut och samtidigt kunna livnära sig på öarna. Turismen är en av de allra största näringarna och därför har vi lagt tyngdpunkten på den för att ytterligare förstärka turismen. Marknadsföring skulle vara av stor betydelse för Hasselö och Sladö genom att exempelvis skapa ett eget märke för lokalt odlade varor. En spaanläggning skulle dessutom ge öarna en ökad konkurrenskraft gentemot andra öar i skärgården och därmed sätta Hasselö och Sladö på kartan. Genom ett större bostadsbestånd, fler kompletterande näringar och utökade transportmöjligheter tror vi att Hasselö och Sladö kommer att kunna erbjuda en ökad attraktiv boendemiljö vilket bidrar till en mer levande skärgård.