Dramalärare i akademin : En fenomenografisk studie om hur dramalärare i akademin uppfattar sitt arbete.

Sammanfattning: Den följande studiens övergripande syfte är att undersöka och synliggöra hur lärare som undervisar i drama och är verksamma inom akademin uppfattar sitt arbete. Det handlar om deras vardagsvärld. I studien benämns dessa lärare som dramalärare. Hur en dramalärare har det under sin vardag är beroende av lärosätets organisation, ledarskap och den gällande kulturen. En dramalärare inom högre utbildning arbetar inom olika programutbildningar och ofta har dramaundervisningen funktionen av att vara redskap för att lära om något annat. Med drama undersöks, behandlas och bearbetas specifika lärandeobjekt i enlighet med kursernas lärandemål. I studien får dramalärare under fokusgruppsamtal dela med sig av sina erfarenheter och tankar om hur det är att vara dramalärare i akademin i termer av möjligheter och begränsningar. Studien är kvalitativ och ansatsen är fenomenografisk. En fenomenografisk ansats innebär att använda metoder som möjliggör att undersöka människors varierande erfarande och uppfattningar av och om något, och att forskaren intar ett andra ordningens perspektiv som utgångspunkt för analysen. Denna studie handlar om lärare som undervisar i drama, och är verksamma i akademin. Det är deras erfarenheter och uppfattningar om arbete och vardag som är i fokus. Resultatet presenteras genom tolv avgränsade beskrivningskategorier baserade på tio dramalärares berättelser om hur det är att vara dramalärare i akademin. Utfallsrummet visar att dramalärares uppfattningar av att vara verksam i akademin utgörs av både möjligheter och begränsningar. Avsikten med beskrivningskategorierna är att visa variationen av sätt att erfara och uppfatta sitt arbete inom akademin. Det kan innebära variationer mellan individer men också variationer inom en och samma individ. Denna studie beskriver variationer av uppfattningar som om de kan vara inom en och samma individ, exempelvis både privilegierad (möjlighet) och utmattad (begränsning) men också inflytelserik (möjlighet) och motarbetad (begränsning). Det som är navet är den kämpande dramaläraren. Teoretiska perspektiv är socialkonstruktionism samt relationell pedagogik och subjektifierat lärande. Detta är valt för denna studie då dramalärare arbetar med människor i sociala interaktioner och processer men också är verksamma i en stark utbildningskultur.   Nyckelord:Dramalärare, dramapedagog, dramalärare i akademin, dramapedagogik, relationell pedagogik, dramaundervisning, drama teachers, educators in drama, fenomenografi