När en svensk sjukvårdsgrupp inte bär det Röda korset, hur påverkas då deras skydd?

Sammanfattning: Sjukvårdstaktiken idag grundar sig idag i reglementen och handböcker där sjukvårdsgrupper bär det Röda Korset för att kunna få de skydd som den internationella humanitära rätten ger. Dessa lagar gäller i väpnade konflikter och ska respekteras av alla parter i en konflikt. Trots dessa lagar sker attacker riktade mot sjukvårdsenheter medvetet. Senast i Rysslands invasion av Ukraina har det enligt WHO skett 859 attacker mot sjukvårdsenheter.  När sjukvårdsgrupper ses som legitima mål för en motståndare skapas ett problem och ett dilemma om svenska sjukvårdsgrupper bör bära det Röda Korset för att få de skydd som den internationella humanitära rätten ger, eller om gruppen i stället bör skyddas genom att inte utmärka dem med det Röda Korset. Syftet med arbetet är att utforska, om en sjukvårdsgrupp bör bära det Röda Korset eller inte, genom att besvara frågeställningen: Vad händer med en sjukvårdsgrupps skydd när de inte bär det Röda Korset, utifrån skyddslökens lager? Slutsatsen är att skyddet kommer att öka på sjukvårdsgruppen om de inte bär det Röda Korset, men att det då måste beslutas på högre nivåer och alla i Försvarsmakten måste göra likadant. De reglementen som finns för dagens sjukvårdtaktik behöver ses över och revideras då den tänkta motståndaren inte följer krigets lagar som de är tänkta att göra. Sjukvårdsgruppers uppträdande behöver också ändras för att deras egna skydd ska kunna öka ytterligare.