Livscykelanalyser i praktiken – funktionella enheter, systemgränser och miljöpåverkanskategorier i analyser av animaliska livsmedel.

Sammanfattning: År 2050 förväntas världens befolkning att uppnå 9 miljarder människor och samtidigt stiger efterfrågan på livsmedel såsom kött-, ägg- och mjölk (FAO, 2012). Om detta ska vara möjligt behöver livsmedelsproduktionens miljöpåverkan minska avsevärt. Vi behöver producera mer mat med lägre resursanvändning, mindre markanvändning och vattenförbrukning, samt utan utarmning av näringsämnen och spridning av kemiska föroreningar. För att få en helhetsbild av den totala miljöpåverkan av en produkts livscykel kan en livscykelanalys (LCA) användas. Metoden analyserar och beräknar miljöpåverkan utifrån en funktionell enhet och i den systematiska inventeringsanalysen utvärderas en produkts miljöpåverkan från ”vagga till grav”. Detta brukar innefatta primärproduktion med utvinning av råmaterial, materialtillverkning, produkttillverkning, användning av produkten och sist avfallshantering. Den internationella standarden, ISO 14 040:2006, beskriver principer och struktur för hur en LCA ska genomföras. Den ger en allmän vägledning och grundläggande definitioner som beskriver de fyra obligatoriska delsteg en LCA analys bör omfatta. I detta examensarbete var syftet att analysera och jämföra LCA av animalieprodukter samt att utifrån dessa resultat diskutera konsekvenser för jämförbarheten beroende på skillnader beträffande: vilken funktionell enhet som används, var systemgränser sätts och vilka miljöpåverkanskategorier som inkluderas. Detta gjordes genom en litteraturstudie med litteratursökning på vetenskapliga artiklar inom LCA för animaliska livsmedel. Databasen Web of Science användes för att ta fram relevanta artiklar utifrån sökord, totalt användes 12 artiklar. Resultatet visade att LCA skilde sig när det gäller vilken funktionell enhet, vilka systemgränser och vilka miljöpåverkanskategorier som ingick. Den funktionella viktenheten var samma i alla LCA men förädlingsgrad på köttet skiljde sig. När det gällde systemgränserna var dessa olika i alla studier och bara en använde perspektivet ”vagga till grav”. De miljöpåverkanskategorier som ingick i alla LCA var global uppvärmning, försurning och övergödning, i övrigt skiljde sig kategorierna. Detta leder till att möjligheterna för att jämföra olika produktgrupper och livsmedel med hjälp av LCA minskar.