Vinst och hållbarhet i bolagsstyrningen - Förhållandet mellan bolagsledningens handlingsutrymme att agera hållbart och det aktiebolagsrättsliga vinstsyftet

Sammanfattning: De senaste årens intensifierande globalisering och växande klimatkris har lett till en allt hetare diskussion om företagens påverkan på klimatet, vilket har resulterat i att företagen i dagens samhälle förväntas och är skyldiga att ta ett större ansvar för att bedriva långsiktigt hållbara verksamheter utifrån exempelvis CSR eller ESG. Trots detta utgör vinstsyftet i 3 kap. 3 § ABL fortfarande det grundläggande kriteriet som styr inom vilka gränser bolagsledningen tillåts fatta beslut vilket resulterar i att deras handlingsutrymme begränsas eftersom de är tvungna att säkerställa att de inte åsidosätter vinstsyftet till förmån för multipla syften eller ett utvidgat syfte. Uppsatsen syftar till att undersöka hur hållbarhet och vinst förhåller sig till varandra och vilket utrymme bolagsledningen har, utifrån gällande lagstiftning, att inkludera hållbart företagande inom ramen för bolagets syfte. I uppsatsen har tre stycken frågeställningar upprättats som var och en besvaras i ett enskilt kapitel och tar sikte på vinstsyftet och hållbarhet utifrån olika aspekter. I arbetet har framför allt rättsdogmatisk, rättanalytisk och EU-rättslig metod använts. Till största del består materialet av relevant doktrin, lagar, propositioner, EU-lagstiftning och internationell reglering. Målsättningen är att ge en så heltäckande bild av rättsläget som möjligt. Svårigheten att kombinera vinst med hållbarhet tycks bottna i att stora delar av marknadsaktörernas beteende och regleringen av bolagsstyrningen kräver att företagen styrs i syfte att maximera avkastning på kort sikt. Genom att låta vinstsyftet stå kvar med den vaga formulering som finns idag, ges bolagsledningen utrymme att på egen hand bedöma hur vinst och hållbarhet förhåller sig till varandra så länge bedömningen kan rättfärdigas rent affärsmässigt. Utifrån ett långsiktigt perspektiv, framstår det som att ett gemensamt rättsligt ramverk, där samtliga länder, aktörer och organisationers lagstiftning hänger samman, i varje fall inom hållbarhetsområdet, är nödvändigt för att företagen ska kunna nå målen om en hållbar utveckling.