Skolans idrottsundervisning – från prestation till deltagande : - En historisk jämförelse mellan Lgr 80 och Lpo 94 för de senare åren ur ett lärarperspektiv

Detta är en Kandidat-uppsats från Växjö universitet/Institutionen för humaniora; Växjö universitet/Institutionen för humaniora

Sammanfattning:

Syftet med vår studie är att jämföra Lgr 80 med Lpo 94 för att undersöka förekommande förändringar mellan dessa reformer i idrottsundervisningen i en historisk process fram till idag. Studien grundas på ett socialhistoriskt perspektiv, där idrottslärares erfarenheter kring arbetslivet i skolans verksamhet har upplevts under de senaste 30 åren. Studien är därmed avgränsad till ett lärarperspektiv.

Bakgrunden till denna studie är vårt intresse för de historiska förändringsprocesser som sker i samhällen och så även i skolans verksamhet med reformer. Vad reformerna har fått för genomslagskraft och konsekvenser i dagens skola och för lärarrollen med fokus på ämnet idrott och hälsa är vårt undersökningsområde. Inför vårt kommande yrke ger denna intressestudie oss förhoppningsvis en ökad förståelse och medvetenhet kring varför skolan har utvecklats som den har gjort och vad det skapar och framkallar för typ av skeenden inom idrott och hälsas undervisning.

Metoden vi har använt oss av är kvalitativ, då vi använt oss av öppna intervjuer. Urvalet har varit fyra lärare på två olika skolor.

Vår teoretiska bakgrund behandlar begreppen normativ nivå som styrdokument och den praktiska nivån som skolans verksamhet med områden kring idrottsundervisningen och lärarrollen under förändring.

I resultaten har vi fått fram att samverkan har skett tidigare i Lgr 80 men med Lpo 94 ökade den radikalt då det upprättades arbets- och ämneslag. Tid till ämnet idrott och hälsa har minskat men fler arbetsuppgifter har tillkommit för så som mer dokumentation, betygssamtal, sociala kontakten med elever och föräldrar. Lärarrollen och idrottsundervisningen har på så vis förändrats under denna tidsperiod.

Resultaten av vår intervjustudie har visat att lärarna ansåg att det har blivit definitivt sämre efter att skolor decentraliserades från statligt till kommunalt ansvar. Ekonomiska resurser är det som styr och det är färre anställda lärare mot elevantal idag efter kommunaliseringen. Lärarna upplever problematik med kursplanens betygskriterier som är både svårtolkade men även svåra att uppnå för elever. Det har visat sig att lärarkåren fick väldigt lite fortbildning innan reformen 94 som gjorde att alla tolkade läroplanen olika. Lärarna uppnår goda resultat med eleverna i sin undervisning med liten marginal och det beror på god organisation och samverkan idrottslärare emellan.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)