Timing, begreppets betydelse inom organisation och marknadsföring

Sammanfattning: Timing är ett uttryck som återfinns i vår vardag; inom musiken, sport, inlärning, undervisning, retorik, aktiehandel och så vidare. Listan kan göras lång. Som gammal köpman i modebranschen lärde jag mig att inte ens i denna bransch behöver aktörer vara först ut[1] för att lyckas bäst, utan att det mesta handlar om att agera i rätt tid. I mitt intresse för vad som är "agerande i rätt tid" har jag valt att studera begreppet timing i ett närmare perspektiv.   Detta arbete har fokuserats på timing inom organisation och marknadsföring. Jag har tyvärr måst konstatera att timing som begrepp i organisations- och marknadsföringslitteraturen så gott som utelämnats, samtidigt som en mängd liknande uttryck används som är relaterade till tid och utnyttjande av tid. Denna studie har därför genomförts genom utforskning av ett begränsat material bestående av vetenskapliga artiklar och empiriska undersökningar där timing har fått en central del i sina respektive sammanhang. Arbetsmaterialet är huvudsakligen sekundärdata där artiklarna presenterar olika syn och resultat, kring värdemätning av olika timingsituationer. Forskarna som skrivit artiklarna har studerat olika företag, branscher eller marknader. Flertalet av författarna, tycker som jag att det är väl lite forskat kring timing och timingliknande ageranden inom organisationer och ser i hög grad sina arbeten, som något av de "första stapplande stegen", mot en början till forskning kring timing.   Syftet med mitt arbete har varit att presentera en samlad bild av hur timing behandlas i litteraturen om organisationer och marknadsföring i olika situationer och kontexter.   De forskare och artikelförfattare som jag jobbat med är ganska enade när det gäller uppdelning av olika timingstadier, som organisationer kan välja mellan, i sina strategier att göra entré på en ny marknad. De delar upp dessa stadier i tre delar, pionjärskap, tidiga efterföljare alternativt sena efterföljare. Gemensamma teorier har varit att entrébarriärer skapas vid pionjärers entré, för efterföljare att ta sig över eller bryta igenom och att detta är av stor betydelse för hur en ny bransch eller branschförgrening utvecklas som helhet. En annan teori som får stort stöd är, att mängden aktörer på marknaden eller mängden potentiella aktörer till nya marknader påverkar andra organisationers timing att göra entré till dessa.   Nämnda författare i teoridelen använder sig flitigt av begreppet timing men verkar ändå inte ha något syfte att förklara själva uttryckets betydelse. Författarna talar snarare om timing i sammanhang som anpassning till tid eller tidshändelser som att vara först, före eller efter och att det kan vara bättre för vissa organisationer att välja en av dessa timingstrategier beroende på organisationens storlek och marknadsposition eller i vilken teknologisk timing företaget eller marknadsutvecklingen är i och här stannar författarna.  En av författarna kritiserar andras undersökningar, som utifrån empiriska mätningar och resultat tolkar vissa fenomen som någon form av bevis. Samma författare påvisar att branschskillnader är rådande och tycker att det med största försiktighet skall generaliseras över branschgränser gällande timing.   Mina litteraturstudier har resulterat i att jag skapat en modell som ringar in timing som begrepp, inom såväl marknadsföring som organisation. Denna modell och uppsats hoppas jag kan användas kan användas i praktiken och vid vidare forskning i ämnet.   [1] S.k. "first mover advantage"