Hälsopåståenden på livsmedel : En kvantitativ studie om unga vuxnas förståelse och attityder

Sammanfattning: SAMMANFATTNING   Bakgrund: EG-förordning 1924/2006 trädde i kraft 2007 med syfte att skydda konsumenter från missvisande närings- och hälsopåståenden på livsmedel. Tidigare studier gällande hälsopåståenden och märkningar påverkar konsumenters uppfattning om produkters hälsosamhet. Tydliga deklarationer och märkningar minskar bias, medan motivation och kunskap påverkar tolkningen av hälsopåståenden. Unga vuxna (18–30 år) har nationellt sämst matvanor. Eftersom kost är den tredje största orsaken till sjukdomsbörda i Sverige är en studie om unga vuxnas förståelse och attityd till hälsopåståenden intressant.   Syfte: Syftet är att undersöka unga vuxna konsumenters förståelse och attityd av märkning med hälsopåståenden med betaglukaner och antioxidanter på livsmedel.   Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie med en webbenkät som vidarebefordras på sociala medier, via en poster med QR-kod, samt utdelning av lappar med QR-kod. Totalt insamlades 126 svar som via statistikprogrammet Jamovi genererade deskriptiv statistik och sambandsanalyser.   Resultat: Av deltagarna hade 26,2 % kännedom om betaglukaner, och hälften om oxidativ stress. 77,8% ansågs ha kännedom om livsmedel med hälsopåståenden. Endast 24 livsmedel angavs som klassificeras som hälsopåståenden. Gällande smoothien fick 88,1% av deltagarna en positiv uppfattning av att se framsidan av produkten, medan motsvarande siffra för havredrycken var 48,4%. Efter att ha läst hälsopåståendena och innehållet i produkterna, hade 51,6% en positiv uppfattning om smoothien och 35,7% om havredrycken.    Slutsats: Det finns tendenser av okunskap hos unga vuxna konsumenter gällande hälsopåståenden. Uppfattningen om både smoothien och havredrycken försämrades från att först se framsidan till att ha läst om produktens hälsopåståenden och innehåll vilket indikerar på att hälsobudskapet i dryckerna bidrog till en sämre attityd mot produkten.