Israel-Palestinakonflikten - En studie om hur konflikten tas upp i läroböcker från 2000-talet i relation till skolans styrdokument

Sammanfattning: Abstract Författare: Martin Olsson, Växjö universitet, GIX182.   Svensk titel: Israel-Palestinakonflikten. En studie om hur konflikten tas upp i läroböcker från 2000-talet i relation till skolans styrdokument.   English title: The Israeli-Palestinian Conflict. A study about how textbooks in the 21th century deal with the conflict in relation to the schools steering documents   Denna uppsats handlar om hur Israel-Palestinakonflikten tas upp i läroböcker ifrån 2000-talet i relation till styrdokumenten gällande för gymnasiets Historia A kurs. Syftet är att försöka se hur läroböckerna uppfyller de krav som skolans styrdokument ställer på framställningen av konflikten.   Jag har använt mig av två stycken metoder när jag sökt svar på mina frågor, den ena kvantitativ och den andra kvalitativ, båda med liknande syfte i att se hur Israel-Palestinakonflikten tas upp, men med olika perspektiv. Den kvantitativa undersökningen skall svara på hur stort utrymme som ges och hur stort intresset är på konflikten och den kvalitativa undersökningen skall svara på ett antal djupare frågor som tas upp nedan. Jag använder mig av Janne Holméns metod som han vill kalla ”analys av relativ tendens”, som är en kvalitativ metod.   Med hjälp av den kvantitativa och kvalitativa metoden skall jag undersöka dessa frågor som jag ställt till materialet:   Den övergripande frågan: v  Hur pass utförligt och allsidigt beskrivs Israel-Palestinakonflikten i läroböcker från 2000-talet i relation till skolans styrdokument? För att undersöka detta har jag ställt dessa frågor: v  Hur stort utrymme ges till konflikten? v  Hur framställs orsaken till konflikten och vilka aktörer tas upp? v  Vilka tidsramar sätts för konflikten? v  Hur ser framtiden ut för Israel-Palestinakonflikten?   Det resultat jag kommit fram till är att läroböckerna inte svarar upp till de krav som ställs när vi tittar på Israel-Palestinakonflikten.  Den kvantitativa undersökningen kommer fram till att intresse och utrymme som ges i böckerna är litet, och den kvalitativa ger bevis på en enkel bild som skildras i framsällningen i läroböckerna. Vi kan här dra paralleller till tidigare forskning som säger att historieundervisningen och läroböcker är en spegelbild av vårt samhälle. Där kan vi då fatta slutsatsen att vi ser på Israel-Palestinakonflikten med enkla perspektiv och med all litteratur och media som uppdaterar oss om konflikten varje dag endast bidrar med en enkel framställning.