ANHÖRIGAS- OCH BOENDESTÖDJARES ERFARENHETER AV KOMP

Detta är en Magister-uppsats från Mälardalens universitet/Akademin för hälsa, vård och välfärd

Författare: Henrik Hasselqvist; [2023]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Andelen äldre i Sverige blir större medan andelen som förväntas finansiera välfärden blir mindre. För att tillgodose befolkningens vårdbehov anses hälso- och välfärdsteknik vara ett viktigt komplement. Användningen av hälso- och välfärdsteknik har ökat i kommunerna sedan Covid-19 pandemin men nu har utvecklingen bromsat in. Hälso- och välfärdsteknik finns fortfarande i stor utsträckning i äldreomsorgen men inom funktionshinderområdet finns områden där utvecklingen avtar. Användningen av kommunikation via videosamtal mellan personer med funktionsnedsättning och anhöriga tog fart under pandemin men minskar 2023. En kommun har gått emot strömmen och köpt in Komp, en enkel lösning för videosamtal, till personer som bor i bostad med särskild service enligt Lagen om särskilt stöd(LSS). Syftet med studien är att beskriva anhörigas och boendestödjares erfarenheter av användning av kommunikationshjälpmedlet Komp vid kommunikation med personer med stöd enligt LSS. En kvalitativ undersökning av fem respondenters subjektiva uppfattningar av användningen av Komp genomfördes via semi-strukturerade intervjuer med efterföljande tematisk analys. Sju kategorier identifierades som beskriver att Komp-användarna i och med Komp i högre grad självständigt kunde besvara samtal, att det hade varit önskvärt med en lösning som innebar att Komp-användarna kunde ringa ut från Komp, att hantering av smarta telefoner innebar svårigheter för Komp-användarna men att stationära telefoner var enklare, att Komp bidrog till fler samtal och ökad ömsesidig förståelse jämfört med telefonsamtal, att det var enklare för boendestödjare att agera tolk i Komp-samtal än i telefonsamtal, att Komp-samtal kunde missas på grund av att Komp-användarna inte såg eller hörde inkommande samtal, att Komp och Komp-samtal uppskattades av både respondenter och Komp-användare och att Komp-samtal i många fall kunde ersätta fysiska besök från boendestödjare.  Mer forskning krävs kring användningen av Komp av personer med funktionsnedsättning boendes i Sverige. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)