Anbudsförfarande eller direktanvisning? : En studie om markanvisningsmetoder i Sverige

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Fastigheter och byggande

Sammanfattning: Detta kandidatarbete har till syfte att undersöka hur och varför kommuner väljer en viss typ avmarkanvisningsmetod samt redogöra om det finns några likheter och/eller skillnader i olika kommungrupperstillvägagångssätt. Till skillnad från tidigare studier har detta kandidatarbete inte bara tagit hänsyn till Sverigesstörre kommuner utan också de mindre kommunerna har tagits i beaktning. Genom en modifikation av SKL:skommungruppsindelning har de deltagande kommunerna delats in i kommungrupp ”liten”, ”mellanstor” och”stor”. Genom en enkätundersökning har information samlats in från 24 geografiskt utspridda samt olika storakommuner om hur de hanterar dagens markanvisningsfrågor.I enkätundersökningen påträffades en rad olika varianter av de två samlingsbegrepp för markanvisningsmetoder;anbudsförfarande och direktanvisning. Därför kan en nationell begreppsram för de tvåmarkanvisningsmetoderna vara behövligt för att öka transparensen på marknaden och främja till en tydligaremarkanvisningsprocess.Resultatet visade att anbudsförfarande i regel tillämpas för attraktiva områden samt för projekt av särskildkaraktär. Direktanvisning tillämpas i sin tur för mindre attraktiva områden samt om kommunen inte vill varadelaktig i exploateringsprocessen. Skillnader har påträffats i vilken metod som vanligen används blandkommungrupperna. I kommungrupp ”stor” och ”liten” är anbudsförfarande den mest användamarkanvisningsmetoden. Medan i kommungrupp ”mellanstor” är direktanvisning den dominerande metoden.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)