Att arbeta språkutvecklande i heterogent språkliga barngrupper. : en kvalitativ studie om förskollärares förhållningssätt och strategier

Sammanfattning: Syftet med studien var att söka förståelse för förskollärares reflektioner och strategier kring språkutveckling i heterogent språkliga bargrupper. I forskning framhävs vikten av att det finns en positiv inställning och attityd till flerspråkighet i samhället och att barn får använda sig av sina olika språk som resurs i förskolans aktiviteter. Detta för att barn ska utvecklas språkligt både i sitt första- och andraspråk (Letzen 2017, Cummins 2017a, Chapman de Sousa 2017 och Perez 1996). I förskolans styrdokument står det att barn med annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utveckla det svenska språket såväl som sitt modersmål i förskolan (Skolverket, 2018, Skollagen (2010:800)). Med hjälp av tre fiktiva fall fick fyra förskollärare var för sig, reflektera kring hur de arbetar med språkutveckling och vilka strategier de använder sig av i sitt dagliga arbete med barn med olika modermål. Resultatet visar på att förskollärarna har kunskap om och förståelse för att barnen måste få utveckla sin flerspråkighet i förskolan, men att det är svårt att inta ett inkluderande förhållningssätt då språkkunskaperna inte räcker till hos förskollärare och barnskötare. Förskollärarna som intervjuades menar att det borde finnas modersmålsstödjare eller personal som talar barnens språk, för att barnen ska få den stöttning som behövs. Det fanns dock förslag på olika strategier som förskollärarna själv använde sig av, då det fanns barn med annat modersmål i barngruppen. Några av de strategier som framkom var att använda sig av konkret material vid sagoläsningen, benämna ord på barnens modersmål i matsituationer, men även att man som förskollärare är fysiskt närvarande i leken, för att kunna stötta och underlätta för ett barn som talar ett annat språk än majoritetsspråket.