Den funktionella samhällsmedborgaren : en diskursanalys av läroplanernas syn på fostran inom Idrott och hälsa från 1962–2022

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar Denna studies syfte var att analysera den svenska skolans läroplaner under perioden 1962–2022, där vi mer specifikt avsåg att analysera vad som uttrycks om eleven som en funktionell samhällsmedborgare inom ämnet idrott och hälsa: Vilka centrala begrepp och värdeord används i läroplanerna över tid? Vilka egenskaper, utöver fysiska förmågor, lyfts fram i kursplanen ämnet idrott och hälsa? Utmärks utformningen av kursplanen i idrott och hälsa av kontinuitet eller förändring över tid? Teori och metod Användandet av en diskursanalys ser vi både som teori och metod för vår studie. Då det finns en mängd olika diskurser har vi valt att använda oss av kritisk diskursanalys kopplat till Faircloughs analysmodells tre olika nivåer. En kvalitativ metod lämpar sig för att skapa förståelse för komplexa processer, och tolkandet av nya läro- och kursplaner är en sådan process då den genomgår många steg och en mängd instanser innan den slutligen ska tolkas av läraren i klassrummet eller idrottshallen. Resultat De begrepp och värdeord som används inom ämnet idrott och hälsa har varierat över tid. Begreppet fostran var ett ledande begrepp i Lgr 62 men försvann redan till nästa revidering av läroplanen. De förmågor som har premierats genom ämnet kan kopplas till den sociala diskursen, den moraliserande diskursen, riskdiskursen och hygiendiskursen. Den enda diskursen som fortfarande har ett likvärdigt innehåll är riskdiskursen. Diskursen som kan kopplas till hygien försvann i och med Lpo 94. Läroplanens skrivningar präglas av förändring och nya begrepp framkommer med varje revision. Slutsatser Kravet på samhällsmedborgaren har förändrats över tid och de förmågor som tidigare har premierats är inte längre av samma vikt. Sociala egenskaper, estetiska rörelser och en god hygien har bytts ut mot aspekter kopplade till att uppnå och bibehålla en god hälsa. Det innebär att ämnets karaktär är förändrad och att ämnet inte längre fyller samma samhällsfunktion.