Kristliga föreningen för unga människor : En jämförelse mellan KFUM:s verksamhet i akademikerstaden Linköping och arbetarstadenÖrebro på 1920– och 1960–talet

Sammanfattning: Denna undersökning har som syfte att undersöka hur KFUM:s verksamhet, med särskilt fokus på idrottsverksamhet, skiljer sig mellan en akademiker– och en arbetarstad. Detta studerades genom att undersöka vilka förändringar som KFUM i Linköping och Örebro har genomgått mellan åren 1925–1930 och 1965–1970. Undersökningen använder sig av Antonio Gramscis teori om hegemoni och Yvonne Hirdmans genusteorier för att studera vilka idrotter och sociala aktiviteter som utmärker föreningarnas idrottsavdelning och allmänna avdelning, samt hur könsnormer förmedlas inom föreningarna. En komparativ och en kvantitativ metod har använts på det utvalda källmaterialet för att se på förändringar i organisationerna mellan de två tidsperioderna samt mellan städerna. Detta sammanställs i tabeller. Resultatet i denna undersökning visar att KFUM Linköpings och KFUM Örebros idrotts– och allmänna avdelningar gick igenom stora förändringar mellan 1925–1930 och 1965–1970. Exempelvis hade kvinnor blivit inkluderande inom ett flertal av förningarnas idrotter under 1965–1970, efter att ha varit exkluderade under 1925–1930. KFUM Örebros idrottsavdelning hade under 1925–1930 ett bredare idrottsutbud än KFUM Linköpings. Detta hade förändrats under 1965– 1970 då föreningarna hade en likande struktur, samtidigt som gymnastik, friidrott, bordtennis, vollyboll, basket, orientering och skidor var centrala idrotter inom respektive verksamhet. Föreningarnas allmänna avdelningar skulle också genomgå stora förändringar från slutet av 1920–talet till slutet av 1960–talet. Under 1925–1930 kännetecknades avdelningarna främst som kristen verksamhet. Detta skulle förändras och under 1965–1970 kan man se hur kristendomens betydelse inom föreningarna hade minskat. I stället fungerade de allmänna avledningarna som mötesplatser där individers olika behov kunde tillgodoses.