Uppföljning av hotade och sällsynta växtarter på och kring Mösseberg, Falköping

Sammanfattning: Mösseberg är ett platåberg med intressant natur med en stor variation av biotoper och växtarter. I det här projektet har inventeringar utförts i bland annat slåttermarker, torrbackar, raviner, rasbranter, extremrikkärr och ädellövskog. Projektets syfte är att inventera 25 hotade eller sällsynta växtarter i Falköpings kommun, efter ett delmål i Falköpings naturvårdsprogram. Det är också en uppföljning av ett examensarbete som utfördes 2008 inom samma område. I projektet undersöktes hur arternas status har förändrats sedan tidigare år, vad anledningen till förändringen är samt vilka skötselåtgärder som kan förbättra arternas status i framtiden. Av de 25 fokusarter som ingick i inventeringen 2011 hittades 22 arter. Mest artrik var lokal D, Bestorpskärret, med rikliga mängder av de fem fokusarter som växer här. Resultatet 2011 är både positivt och negativt. De flesta inventeringsarterna hittades, några arter har ökat i antal och ett fåtal hittades inte alls. Några arter förekommer i väldigt litet antal. Enligt Västergötlands Flora (Bertilsson et al 2002) är de största hoten mot en artrik flora igenväxning, övergödning, bekämpningsmedel, utdikning och försurning. Exempel på detta har setts under inventeringen, främst igenväxning till följd av ohävd och övergödning. Flera av växtpopulationerna som har inventerats är även ganska små. Det finns en rad problem med små populationer, så som minskad anpassnings- och överlevnadsförmåga. Hur framtiden ser ut för hotade kärlväxtarter i Falköpings kommun varierar från lokal till lokal. En del områden prioriteras och sköts mycket bra medan andra områden växer igen. Om skötselrekommendationerna följs är sannolikheten för en positiv utveckling ganska stor för flera av arterna.  En del växtpopulationer är dock så små att framtiden för dessa är kritisk även om skötselrekommendationer följs. I Falköpings kommun är ekonomin eller resursfördelningen till viss del begränsande för naturvårdsarbetet. Skötselåtgärderna skulle bli bättre om de arbetslag som utför arbetet har mer kunskap om naturvård och specifika arters behov.