Sökning: "extensiva marginalen"

Visar resultat 1 - 5 av 6 uppsatser innehållade orden extensiva marginalen.

  1. 1. Work or Shirk : Finding the optimal enforced effort in activation and evaluating the job stimulus for social benefit recipients, by introducing effective leisure in a labor supply model

    Master-uppsats, Linnéuniversitetet/Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS)

    Författare :Oliver Rosengren; [2021]
    Nyckelord :Labor supply; benefits; social assistance; social benefits; job stimulus; earnings disregard; extensive margin; employment; shirking; effort; Arbetsutbud; bidrag; socialtjänst; ekonomiskt bistånd; socialbidrag; försörjningsstöd; jobbstimulans; ansträngning; sysselsättning; extensiva marginalen;

    Sammanfattning : Social benefits were forecasted to increase by 13 percent to 2022 before the pandemic hit the economy (Prop. 2018/19:1). In the latest forecast it has almost doubled: an increase of 24 percent to 2022 (Prop. 2020/21:1). LÄS MER

  2. 2. Mellan bistånd och arbete : Simulering av förväntade förändringar i försörjningsstödstagares arbetskraftsdeltagande vid utökad jobbstimulans

    Kandidat-uppsats, Uppsala universitet/Nationalekonomiska institutionen

    Författare :Gabriel Juutinen; [2020]
    Nyckelord :labour force participation; labor force participation; fix cost of labour; fix cost of labor; extensive margin; incentives; participation elasticity; last-resort social assistance; income disregard; earnings disregard; simulation; labour supply; labor supply; Arbetskraftsdeltagande; fast kostnad av arbete; extensiva marginalen; incitament; deltagandeelasticitet; försörjningsstöd; jobbstimulans; undantagen inkomst; simulering; arbetsutbud;

    Sammanfattning : Denna uppsats har tagit fram grovskattningar på förväntade ökningar av arbetskraftsdeltagandet för en fiktiv population bestående av fyra typhushåll, som fungerar som proxy för gruppen försörjningsstödstagare, när jobbstimulansen i det ekonomiska biståndet i) tillämpas från första dagen med bistånd och ii) jobbstimulansen utökas till 25, 50 respektive 75 procent. Givet en rad antaganden erhålls förväntade ökningar av deltagandet på mellan 0 och 113 procent, beroende på löneantagande och deltagandeelasticitet och under vissa antaganden erhålls förväntat paretoeffektiva utfall. LÄS MER

  3. 3. På marginalen En typfallsstudie av förslaget om bidragstak

    Kandidat-uppsats, Lunds universitet/Nationalekonomiska institutionen

    Författare :Christina Anzén Ekman; [2019]
    Nyckelord :Bidragstak Typfallsstudie Ekonomiska incitament; Business and Economics;

    Sammanfattning : Moderaternas förslag om bidragstak syftar till att öka de ekonomiska incitamenten för hel- och deltidsarbete i gruppen av bidragstagare med arbetsmarknadsrelaterade försörjningshinder och högt ekonomiskt bistånd. Detta arbete är en typfallsstudie vilken behandlar förändringen i ekonomiska incitament vid införande av bidragstak. LÄS MER

  4. 4. Konsten att utvärdera en politisk reform : En studie om jobbskatteavdraget

    Kandidat-uppsats, Linköpings universitet/Nationalekonomi; Linköpings universitet/Filosofiska fakulteten

    Författare :Sebastian Lindman; Ludvig Johansson; [2015]
    Nyckelord :jobbskatteavdraget; EITC; difference-in-difference; regression; teoretisk analys; mikrosimuleringsmodell;

    Sammanfattning : För att minska utanförskapet på arbetsmarknaden och öka sysselsättningen införde regeringen Reinfeld 2007 en arbetsmarknadsreform vid namn jobbskatteavdraget. Reformen innebar en skattereduktion på samtliga förvärvsinkomster vilket ökade de ekonomiska incitamenten att förvärvsarbeta. LÄS MER

  5. 5. Jobbskatteavdragets effekt på arbetsutbudet : En deskriptiv analys av förändringen på den extensiva och intensiva marginalen 2007

    Kandidat-uppsats, Nationalekonomiska institutionen

    Författare :Christoffer Nordenlöw; [2010]
    Nyckelord :jobbskatteavdraget; arbetsutbud; det relativa arbetskraftstalet; extensiva marginalen; intensiva marginalen; substitutionseffekt; inkomsteffekt.;

    Sammanfattning : Jobbskatteavdraget första del infördes 1 januari 2007 med syfte att öka det totala arbetsutbudet i Sverige. Huruvida denna målsättning har realiserats eller inte är dock inte lika självklart varför jag i denna uppsats har valt att undersöka reformens effekt. LÄS MER