"VÅRDENS LIKA VILLKOR" - En litteraturöversikt kring sjuksköterskans attityder till patienter med narkotikaberoende inom somatisk sjukvård

Sammanfattning: Bakgrund: Stigmatisering och diskriminering inom sjukvården har länge varit och är än idag ett stort problem för personer med narkotikaberoende. Det bekräftas att denna patientgrupp i högre grad än andra utsätts för diskriminering i mötet med olika vårdinstanser. Detta har problematiserats i tidigare forskning och litteratur, både nationellt och internationellt. Droganvändning har ofta förknippats med annan kriminalitet, på grund av medföljande socioekonomiska svårigheter och utsatthet. År 2012 uppskattades det finnas omkring 45 000 personer i Sverige som uppvisat tecken på narkotikaberoende under det senaste året. Det påpekades hur denna patientgrupp i högre grad står utanför samhället. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskors attityder och bemötande gentemot narkotikaberoende patienter påverkade vårdrelationen och kvaliteten på vården som ges. Metod: Denna litteraturstudie avsåg undersöka upplevelser hos patienter med narkotikaberoende och inte alkohol-, mat-, sex- eller spelberoende. För att kunna ge en aktuell överblick kring problemområdet tillämpades en modell för allmän litteraturöversikt. Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL och Scopus på grund av dess relevans för omvårdnadsforskning respektive det breda upptagningsområdet av publicerade vetenskapliga artiklar. Litteraturöversikten baserades på 12 artiklar från Nordamerika, Oceanien och Europa. Resultat: Resultatet av de sammanställda artiklarna presenterades som fyra teman ”Vanliga attityder och fördomar”, ”Konsekvenser för vårdrelationen”, ”Konsekvenser för omvårdnaden” samt ”Behov av kunskap och förståelse”. Det framkom att attityder och fördomar kring narkotikaberoende påverkade bemötandet såväl som vårdkvaliteten. Bristande kunskap och erfarenhet bidrog till rädsla och negativa föreställningar gentemot patientgruppen. Slutsats: En tydlig korrelation mellan negativa attityder och fördomar gentemot patientgruppen och en sämre vårdrelation kunde identifieras. Slutligen kunde det också bekräftas att en sämre vårdrelation också påverkade omvårdnaden och kvaliteten på den vård som gavs negativt.