Planera för bostadsgården : om planeringens roll i att skapa sociala värden för bostadsgården

Sammanfattning: I denna uppsats behandlas bostadsgården utifrån ett planeringsperspektiv. En utgångspunkt för uppsatsen är att bostadsgården har en roll att spela som en del i en socialt hållbar stad. Uppsatsen ämnar besvara hur planeringsskedet kan stödja de sociala värdena på bostadsgården, samt hur olika planeringsideal, både förr och nu påverkat och påverkar bostadsgårdens sociala värden. Uppsatsen har formats genom tre olika metoder. Litteraturstudierna har varit en bärande del av uppsatsens första halva och behandlar de sociala perspektiven på bostadsgården utifrån olika teman som sätter bostadsgården i relation till social hållbarhet. Stadens privata och offentliga rum, spektret däremellan, samt brukarperspektivet på bostadgården avhandlas. Avslutningsvis tar litteraturstudierna fasta på de konkreta värden som planeringen kan stödja. Dessa värden är rymlighet, tillhörighet och kvalitet. Utifrån denna senare del av litteraturstudien har en värderos utformats som används som analysverktyg genom uppsatsen. Den andra metoden som format uppsatsen är en cykeltur genom bostadsgårdens historia. Den genomfördes i uppsatsens tidiga skede för få nya perspektiv på bostadsgårdar i olika typer av bebyggelse med syftet att väcka frågor snarare än att söka svar. Fem bostadsgårdar från cykelturen valdes ut för att representera olika historiska bebyggelsetyper i kapitlet som behandlar bostadsgårdens historia. Denna genomgång visar att bostadsgården värde, funktion eller form inte är statisk utan är en konsekvens av olika normer och planeringsideal. Den tredje metoden som använts är fallstudier. Två fall har valts ut för att undersöka hur bostadsgården hanteras i planeringen idag: Vallastaden i Linköping och Hyllie i Malmö. Resultaten från fallstudierna visar att planeringen förskjuter säkerställandet av de sociala värdena till senare skeden genom att fokusera på kvalitet i stället för rymlighet. Detta är problematiskt då kvalitet på många sätt är svårt att garantera i det långa loppet och då kvalitetsmått innebär att de omätbara kvaliteterna riskerar att falla bort. I båda fallen finns det också i planeringen en ambition att publikisera bostadsgården genom publika funktioner eller brist på gränssnitt. De två fallen skiljer sig också åt på flera punkter, till exempel har Vallastaden en tydligare strategi kring bostadsgårdens tillhörighet. Undersökningen visar också att mångfaldsidealet har en stor påverkan på bostadsgårdens rymlighet och gränser.