Vokalfält och formantfrekvenser hos barn med svenska som modersmål i årskurs 3, 4 och 5

Sammanfattning: Syfte: Studiens syfte var att undersöka formantfrekvenser F1 och F2 i svenskans nio långa vokaler /ɑː, ɛː, uː, oː, iː, eː, øː, yː, ʉː/ samt avstånd mellan vokaler /i, ɛ, ɑ, u/ i vokalfält hos barn med typisk talspråksutveckling som hade svenska som modersmål i årskurs 3, 4 och 5. Normaldata för F1 och F2 är relevant då flera kliniska grupper har rapporterats avvika för dessa akustiska mått. Metod: Ljudinspelningar av 43 barn i åldrarna 9:3–12:2 (år:månader) genomfördes. Barnen fick enskilt benämna bilder vars målord innehöll en av svenskans nio långa vokaler. Akustisk analys för F1 och F2 för varje vokalproduktion hos varje enskilt barn utfördes primärt genom formantspårning i programvaran Praat. Genomsnittliga formantfrekvenser för hela åldersintervallet samt gruppjämförelser beräknades i IBM SPSS version 28. Avståndsberäkning mellan vokaler i vokalfält beräknades med Pytagoras sats. Resultat: Genomsnittliga F1 och F2 för hela åldersintervallet 9:3–12:2 visade mindre variationsvidd hos F1 än F2. Vid gruppjämförelser 9:3–11:0 och 11:1–12:2 uppfattades inga signifikanta skillnader för F1 eller F2. Det fanns inga signifikanta skillnader vid gruppjämförelse för avstånd mellan vokalerna /i, ɛ, ɑ, u/. Slutsats: Det fanns inga signifikanta skillnader för formantfrekvenser eller avstånd mellan vokaler hos barnen vid jämförelse av två grupper utifrån ålder. Deskriptiv data för genomsnittliga formantfrekvenser för hela åldersintervallet följer teori som beskriver tidigare mer stabila F1 än F2. Resultaten är inte kliniskt tillämpbara som normaldata än då fler aspekter behöver undersökas såsom dialektal variation och könsskillnader.