Sponsring utifrån ett demografiskt perspektiv

Detta är en Magister-uppsats från Lunds universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Problem: Sponsring har under senare år genomgått en förändring och utvecklats till ett väl använt marknadsföringsverktyg där sponsorn har blivit samarbetspartners med den sponsrade. Det har även blivit mer och mer tydligt att sponsorer idag förväntar sig avkastning på sitt sponsringsåtagande Hur har svenska sponsorer anammat sponsringens utveckling och hur väl utnyttjar sponsorerna de demografiska aspekternas betydelse i sin sponsring? Metod: I uppsatsen använder vi oss utav en abduktiv ansats för att varva teori med empiri. Vi börjar med en granskning av sekundärdata för att få fram de teorier vi behöver för att analyser empirin. Därefter fortsätter vi med intervjuer av MFF dams huvudsponsorer. Avslutningsvis för vi en diskussion där vi väver samman teori och empiri till vårt resultat. Resultat: Från vår analys drog vi slutsatsen att sponsorerna var väl medvetna om den utveckling som skett på marknaden inom sponsring på senare år. En utveckling som gjort att sponsring gått från enskilda bidrag till ett mer utvecklat samarbete mellan sponsorn och den sponsrade. De var också väldigt intresserade av publikens demografiska sammansättning men utnyttjade inte detta i sin egen sponsring av MFF dam. Samtliga respondenter var noga med att poängtera att deras sponsringsåtagande förutsatte någon form av värde i retur. Detta värde bedömde vi dock som oklart och ej definierat då ingen av respondenterna försökte identifiera eventuella effekter av sitt åtagande. Med avseende på det demografiska perspektivet, så fanns det bland respondenterna överlag en stor insikt och intresse av teorierna kring en hur en målgrupps egenskaper påverkar förutsättningarna med att lyckas med sin sponsring. Detta fanns följaktligen ett intresse för publikens demografiska sammansättning, men detta intresse hade inget genomslag med avseende på den sponsring man riktade mot MFF dam. Att publiken bestod främst av kvinnor var något de kände till men, med undantag från en respondent, motiverade man inte sin sponsring efter denna vetskap. Vi menar emellertid att sponsringen från denna grupp hade haft större möjligheter att vara framgångsrik om de inkluderat denna kunskap i sitt sponsringsåtagande. Den matchning mellan sponsor och målgrupp som betonas i teorin, kunde således endast identifieras för en av sponsorerna I vår studie.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)