Mikroplaster från erosionsskador på vindkraftsblad : En kartläggning av utsläppen från Mörttjärnberget.

Sammanfattning: Det finns kunskapsluckor att fylla när det gäller mikroplaster från vindkraftsblad. Denna studie bidrar med ökad kunskap om mikroplaster från erosionsskador på vindkraftsblad. Metoden som använts består av datainsamling från bladreparationer och manuell granskning av bladskador via plattformen IRIS från Clobotics. Resultatet visar att vindparken Mörtjärnberget (MTB) eroderar i snitt cirka fem gram mikroplaster per turbin per år eller cirka 1,8 kilo för hela parken per år och totalt cirka 14 kilo sedan etableringen. Skadeläget för Mörttjärnberget visar på att det finns erosionsskador på alla turbiner. Kemikalierna som sprids och påverkar miljön finns i coatingen (topplacken) det handlar om methyl 1,2,2,6,6-pentamethyl-4-piperidyl sebacate och bis (1,2,2,6,6-pentamethyl-4-piperidyl) sebacate. Dessa kemikalier är väldigt skadliga för vattenlevande organismer med långvarig effekt. Totalt har parken på MTB släppt ut 4,56 kilogram coating som innehåller de miljöfarliga ämnena. En slutsats från denna rapport är att utsläppen av mikroplaster från Mörtjärnberget i form av erosionsskador är lägre än vad flera tillverkare och vinkraftsägare uppger. En annan slutsats är att om mikroplaster släpps ut vid reparationen av erosionsskador i form av slipdamm så kan dammet spridas i den lokala miljön. Den högsta koncentrationen vid markytan beräknas vara efter 300 meter respektive 500 meter i vindens riktning med en vindhastighet på en meter per sekund beroende på atmosfärisk stabilitet. Mikroplasterna från reparation av erosionsskador kan hamna i avrinningsområden med en ekologisk status som kan försämras av mikroplaster.