Produktivitet vid skotning av olika grundyteuttag i volymblädning

Sammanfattning: Intresset för hyggesfria skogsskötselmetoder har ökat i Sverige och Skogsstyrelsen ska verka för ökad kunskap och ökade arealer skog som bedrivs med hyggesfritt skogsbruk. För att kunna öka arealerna som bedrivs med hyggesfritt skogsbruk behövs kunskap och underlag om prestationer och kostnader för maskiner vid hyggesfria skogsbruksmetoder. Denna studie ämnar till att studera prestation för skotare i volymblädning vid olika uttagningsstyrkor. Att studera olika uttagningsstyrkor och dess effekt är av intresse för exempelvis tätortsnära skogar som ska brukas men inte ge upphov till större kalytor. Om lägre uttagsstyrkor har liknande prestation, eller högre, jämfört med större uttagsstyrkor skulle det möjliggöra för en förändring i skogsbruksfilosofin där det går att göra lättare uttag till samma eller lägre kostnad. Ett lättare uttag skulle även medföra större volymtillväxt och bevarandet av skogskänslan till större grad. Syftet med detta examensarbete var att studera prestationen för skotare i volymblädning vid tre olika grundyteuttag på 15 procent, 30 procent och 45 procent. Tidigare studier har jämfört prestationsnormer för skotare i gallring för att undersöka om prestationsnormer i trakthyggesbruk fungerar som underlag i blädningsbruk. I denna studie jämfördes våra resultat med två befintliga prestationsnormer för skotare i gallring respektive slutavverkning. Till studien skapades tre parceller för de olika uttagningsstyrkorna. Beståndet var ett gallrat homogent 85-årigt tallbestånd. Till arbetet användes en John Deere 1110 G som kördes av en erfaren förare med 39 års erfarenhet av maskinarbete. Vid skotning gjordes en frekvensstudie i syfte att kartlägga skotarens olika arbetsmoment. För varje lass bedömdes lastutrymmets fyllnadsgrad i syfte att beräkna en prestation för varje lass. Resultatet av studien blev i medeltal 36,9 m3fub/h(G0) vid lätt (11 procents) uttag, 34,7 m3fub/h(G0) vid (17 procents) medeluttag och 44,9 m3fub/h(G0) vid hårt (27 procents) uttag. Sammanfattningsvis blev produktiviteten högst vid störst grundyteuttag, men skillnaden mellan behandlingarna var inte statistiskt signifikant. Vid traktstorlek på 4 ha blev skotningskostnaden inklusive flyttkostnad på 4000 kr per skotare 77 kr/m3fub för lättbehandlingen, 60 kr/m3fub för medelbehandlingen 49 kr/m3fub och för hårdbehandlingen. Denna studie implicerar att vid volymblädning i homogena bestånd som inte konverteringsavverkats förut, bör ett hårt uttag göras om man prioriterar låga skotningskostnader. För fortsatt forskning inom blädningsbruk borde en mer genomgående studie göras med fler upprepningar och i riktiga blädningsbestånd. Bestånden skulle då vara grandominerade till skillnad från homogena tallbestånd som var till underlag till denna studie. Sammanfattningsvis fanns det flera parametrar som beståndets karaktär, behandlingarna och parcellerna som inte blev optimala för en studie om blädningsavverkning. Dock visade våra resultatet en samstämmighet med tidigare skotarstudier i att högre grundyteuttag resulterar i en högre produktivitet jämfört med lättare uttag. Men befintliga prestationsnormer verkar grovt underskatta skotarens prestation vid prognostisering av skotningsproduktivitet vid volymblädning i homogena slutavverkningsmogna bestånd.