Tillskott av vitaminer till nyfödda dikalvar : påverkan på tillväxt och överlevnad de första 2 månaderna efter födsel

Sammanfattning: Antalet dikor i Sverige har ökat de senaste åren samtidigt som antalet besättningar minskar. Att bedriva dikoproduktion innebär att korna ofta kalvar på tidig vår och går ihop med sina kalvar ute på bete under sommaren för att sedan avvänja sina kalvar på hösten. Det finns många faktorer som påverkar kalven fram till avvänjning. Det är viktigt att kalven föds i en ren och smittfri kalvningsmiljö för att minimera risken för att den får i sig bakterier som hämmar råmjölksupptag eller bakterier som kan leda till andra sjukdomar. En kalv föds helt utan immunförsvar och det är därför det är så viktigt att den får i sig råmjölk med en hög nivå utav näring och vitaminer. Även om en kalv får i sig bra råmjölk kan den bli sjuk. De vanligaste sjukdomarna är diarré, luftvägsproblem och navelinfektioner men för att minska riskerna är det viktigt att kalven kan uppnå en god passiv immunitet under det första dygnet, genom råmjölkens immunoglobuliner som tas upp via tarmväggen. Den passiva immuniteten hjälper kalvarna i början av livet tills det förvärvade immunförsvaret utvecklats och tar vid för resten av livet. Ett enkelt sätt att veta hur bra råmjölk korna har är att mäta dess kvalité med en råmjölksmätare och få ut ett BRIX-värde som ger en indikation på råmjölkens innehåll utav protein. Är värdet över 22 procent anses den som godkänd för kalven att dricka under första dygnet och är proteinvärdet högt brukar även vitaminnivån vara hög. Dikor har generellt 2,5 gånger mer immunoglobuliner i sin råmjölk jämfört med mjölkkor och har därför ofta även en högre kvalité på sin råmjölk. Kalvar får förlita sig på råmjölkens vitamininnehåll som är en återspegling av hur kon mår. Om man inte har uppfyllt kons näringsmässiga behov inför kalvning så kan hon inte heller utfodra sin kalv med en vitaminrik råmjölk. Flera studier visar på fördelarna med att förse högdräktiga kor med mycket vitaminer och att det återspeglar friska och välväxta kalvar i gengäld. Kor som saknar vitaminer löper vid kalvning risk för komplikationer som kan hämma kon i början utav laktationen med kvarbliven efterbörd och dyra veterinärbesök. Kalvar som inte får sina vitaminbehov tillgodosedda kan få bristsymptom och inte kunna gå, mer diarréer och fler kalvar som dör vilket påverkar företagets ekonomi och lantbrukarens inställning och motivation till sin produktion negativt. Fördelen med flertalet vitaminer är att de kan lagras i kroppen vid överutfodring och användas vid behov. I denna studie har vi gett en försöksgrupp med 10 nyfödda kalvar, 5 kvigor och 5 tjurar, tillskott utav flytande vitaminer oralt i 15 dagar och jämfört deras vikt med en kontrollgrupp som inte fick vitaminer och studerat skillnader mellan grupperna. I samband med födsel registrerades kalvarnas kroppstemperatur, moderns råmjölkskvalité och kalvens vikt. Alla kalvar har sedan vägts i ytterligare åtta veckor. Studiens resultat visade inte på några signifikanta skillnader mellan grupperna vad gäller tillväxt men hittade heller inga nackdelar med att ge nyfödda kalvar tillskott utav extra vitaminer. Resultatet visar en svag positiv trend för att extra vitaminer gynnar tillväxten på tjurkalvar men inte på kvigkalvar. Det tar mycket tid att ge kalvar tillskott av vitaminer och man sparar mycket tid och pengar på att istället förse högdräktiga kor med mycket vitaminer som de sedan kan överföra till sina kalvar.