Sedvanerätt till renbete och rättsekonomi

Sammanfattning: Uppsatsen handlar om samers sedvanerätt till renbete och rättsekonomi. Vad först gäller samerna så har de enligt lag en säregen icke tidsbegränsad bruksrätt som kallas renskötselrätt. Renskötselrätten innebär att samerna utan särskild upplåtelse och utan att behöva erlägga vederlag eller annan avgift för nyttjandet, har rätt att använda mark och vatten som ägs av andra för underhåll åt sig och sina renar. Renskötselrätten är en grundlagsskyddad civil rättighet som ytterst grundas på det ålderdomliga och numera avskaffade rättsinstitutet urminnes hävd. Renskötselrätten gäller dels året runt på vissa fjällmarker och skogsmarker (året-runt-markerna), dels vissa tider under vintern i trakter där renskötsel av ålder bedrivits (vinterbetesmarkerna). I uppsatsen har vinterbetesmarkernas geografiska bestämning enligt RNL utretts. Vinterbetesmarkernas geografiska bestämning har aldrig närmare preciserats vare sig i RNL, dess förarbeten, rättspraxis eller i doktrinen. RNL ger således inte besked om exakt på vilka fastigheter som vinterbetesmarkerna geografiskt är belägna. Lagtexten som reglerar vinterbetesmarkernas geografiska bestämning innerhåller de två begreppen trakter och av ålder (urminnes hävd) vars innebörd är oklar. Oklarheten leder till tolkningssvårigheter som i sin tur leder till konflikter mellan samebyar och fastighetsägare. Konflikterna mellan samebyar och fastighetsägare om vinterbetesmarkernas geografiska bestämning är en naturlig följd av den säregna situationen, att två parter skall utnyttja samma mark utan några avtal sinsemellan. I stället regleras deras mellanhavanden av en lagstiftning som ger oklara besked om hur långt parternas rättigheter går, vilket leder till tolkningssvårigheter och tvister som slutat med domstolsprocesser. Dessa domstolsprocesser har kännetecknats av långvarig handläggning och betydande utrednings- och rättegångskostnader. Vad gäller rättsekonomi så handlar det om att se juridiken från ett nationalekonomiskt perspektiv. Rättsekonomin är ett perspektivämne som kan vara en användbar metod för att analysera och finna lösningar på juridiska problem. I uppsatsen har Coaseteoremet tillämpats på rättigheten att få bedriva renskötsel på annan tillhörig fast egendom under vinterhalvåret (vinterbetesrätten). Coaseteoremet säger att i en värld där alla människor agerar ekonomiskt rationellt och det inte finns några transaktionskostnader, spelar det ingen roll hur rättsordningen fördelar rättigheter och skyldigheter, eftersom människor alltid kommer att sluta avtal som omfördelar rättigheter så att varje rättighet tillfaller den som värderar den högst. Den normativa konsekvens som rättsekonomer drar av Coaseteoremet är att juridiken skall fördela rättigheter och skyldigheter så som parterna hade fördelat dem mellan sig i en värld utan transaktionskostnader. Om lagstiftaren vill befrämja ekonomisk effektivitet, så bör man i frågan om vinterbetesrätten analysera vad samebyarna och fastighetsägarna hade kommit fram till i ett hypotetiskt avtal, och ge rättigheten till den som hade varit villig att betala mest för den. Resultatet av en sådan analys blev att vinterbetesrätten värderades högst av fastighetsägarna och därmed skall de ges den rättigheten.