Bostadspolitikens effekt på flyttkedjan

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att visa vilka effekter som bostadspolitik har på flyttkedjan och där med också på bostadsmarknaden. Vidare är syftet att applicera kunskapen på den svenska bostadsmarknaden för att kunna analysera hur den svenska bostadspolitiken påverkar den inhemska marknaden. Uppsatsen bygger på teorier kring effekterna av bostadspolitiken i form av hyresreglering samt transaktionskostnader och hur de påverkar bostadsmarknaden. En egen teoretiska modell visar vilken effekt hyresreglering, högre hyror för nyproduktion och transaktionskostnader har på individers flyttmönster och vilka effektivitetsförluster de bostadspolitiska åtgärderna kan leda till. Effekterna av en hyresreglering är positiv då vakansgraden sjunker, dock kan de negativa effekterna väga över om regleringen är för hård och bostadsbristen som uppstår leder till att bostadsbeståndet används ineffektivt. Då det råder brist på hyresrätter i 85 % av Sveriges kommuner kan vår hyresreglering antas vara för hård och ge negativa konsekvenser. Presumtionshyrorna som infördes 2006 är verkningslösa om standarden inte väger upp för den högre boendekostnaden och/eller om betalningsviljan är för låg. Transaktionskostnaderna påverkar mobiliteten negativt och där med också utnyttjandet av bostadsbeståndet på ett negativt sett. En annan studie visar att i Nederländerna leder en ökning av transaktionskostnaderna med 1 % till en minskad mobilitet med 8 %. Att effekterna av transaktionskostnader är negativa bekräftas dels av min egen modell men också av det faktum att mobiliteten i Sverige till skillnad från andra nordiska länder minskat sedan 2008 då reglerna för uppskov förändrades. Hyresregleringen behöver inte avskaffas men definitivt luckras upp och transaktionskostnaderna behöver ses över, ett alternativ är att sprida ut kostnaderna över boendetiden. Det är förslag på två åtgärder av många som behövs för att få en marknad i balans och där med minska de årliga samhällskostnaderna som uppstår i och med den minskade tillväxten som bostadsbristen ger upphov till.