När dörrarna stängs : patienters upplevelse av isoleringsvård

Sammanfattning: Bakgrund: Att vårda inom isolering är att separera patienter från omgivningen. Dettahar historiskt använts för att förhindra spridning av infektionssjukdomar eller för att skydda patienter med infektionskänslighet. Patienter begränsas både fysiskt och psykiskt eftersom det leder till mindre sociala interaktioner och har på sistone varit aktuellt genom covid-19-pandemin. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av isoleringsvård. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med induktiv ansats. Resultat: Studien baseras på åtta vetenskapliga artiklar. Utifrån resultatet framkom tre huvudkategorier; upplevelser av avskildhet, upplevelser avbemötande och upplevelser av begränsning. Konklusion: Isoleringsvård upplevdes av de flesta patienterna som ensamt vilket uppstod till följd av brist av sociala interaktioner och att deras behov försummades. Vårdpersonalens bemötande orsakade upplevelser av stigma. Bristande information rörande deras hälsotillstånd och orsaken till isolering kunde leda till känslor av oro bland patienterna. Brist på delaktighet kunde innebära ett lidande och påverka hur isoleringsvården uppfattades av patienterna. Patienter upplevde även isoleringsvården som en trygghet vilket även gav dem tid för återhämtning.