Hyenan i kläder och ängeln i huset - två textanalytiska studier av kvinnlig ”galenskap” och ideal femininitet i Lady Audley’ s Secret och Jane Eyre

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för kulturvetenskaper

Sammanfattning: Uppsatsen består av två textanalyser gjorda på de skönlitterära verken Lady Audley’s Secret och Jane Eyre. Syftet var att studera kvinnlig ”galenskap” under 1800-talets mitt och sedan se hur det kopplades samman med normer kring ideal femininitet. Den första delen av analysen presenterades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och tog fäste på vilka orsaker som sågs ligga bakom att den ”galna” kvinnliga karaktären Lady Audley tillskrevs sin diagnos. Parallellt med att detta gjordes framfördes även en kortare genomgång av rådande normer. Det tydliggjordes därmed att majoriteten av de anledningar som låg bakom Lady Audleys ”galenskap” var orsaker som gick emot föreställningar om den ideala kvinnan. Den andra delen av analysen tog istället sin utgångspunkt på framställningen av den ”galna” kvinnan Bertha Mason i Jane Eyre. Uppsatsen utgick från analys av samförekomster för att ta reda på vilka ord som användes i närheten av denna karaktär. Analysmetoden klargjorde att Berthas tillstånd var skambelagt och hennes ”sjukdom” sågs som hotfullt och någonting samhället behövde skyddas från. Genom att kombinera resultatet från den första och andra analysen gick det att dra slutsatsen att det fanns ett tydligt samband mellan ideal femininitet och ”galenskap” samt att ”galenskapsdiagnosen” effektivt kunde användas mot kvinnor som bröt mot den här typen av normer eftersom ”galenskapen” i sig tillskrevs väldigt låg status.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)