Vårdmiljöns betydelse inom den psykiatriska heldygnsvården

Sammanfattning: Inledning Inom den psykiatriska vården blåser förändringens vindar. Det finns exempel på hur nytänkande kan skapa mer ändamålsenliga lokaler. Vårdmiljö innefattar både den fysiska miljön och den psykosociala miljön. Vårdmiljön påverkar hälsa och välbefinnande. En stor andel av befolkningen drabbas av psykisk ohälsa. Inom den psykiatriska vården bedrivs vården som frivillig vård och som tvångsvård, vilket kan påverka upplevelsen av god vårdmiljö. Syfte Syftet är att beskriva en god, fysisk och psykosocial, vårdmiljö inom den psykiatriska heldygnsvården och hur det kan främja hälsa och välbefinnande. Metod Metoden är en litteraturstudie baserat på 11 vetenskaplig artiklar. Resultat Det är många faktorer som bidrar till en bra vårdmiljö som i sin tur främjar hälsan. Det är bland annat viktigt för patienterna att ha någon att prata med. Aktivering och sysselsättning var komponenter som bidrog till en bra vårdmiljö för patienterna. Det var viktigt att personalen behandlade patienterna väl. Patienterna ansåg att det var bra att det fanns platser där det kunde vara, utan personal. Patienterna ville känna sig trygga på avdelningen. Patienterna kunde utarbeta olika strategier för att undkomma hot och våld. Ljus och värme var faktorer som skapade en bra fysisk miljö. Textilier och färger uppskattades också av patienterna. Personalen ansåg att det var viktigt att måna om patienternas integritet. Bekväma möbler, öppna ytor och ljusinsläpp ansåg personalen var en god fysisk miljö. Lugn och ro på avdelningen var också viktigt. Personalen var bekymrad över bristen på samtalsrum, arbetsstationer och ställen att umgås på. Teamarbete, utbildning och administrativa uppgifter kunde hindra dem från att göra ett bra jobb. Sjuksköterskorna försökte att behandla alla patienter väl, men misslyckades ibland. Det fanns både för- och nackdelar med låsta dörrar. Slutsats Vårdmiljö innefattar både fysiska aspekter som lokaler, färger, möbler, säkerhet, luft och ljus samt sociala aspekter så som relationer och kommunikation. För patienterna var det viktigt att ha någon att tala med. Aktivering och sysselsättning var också viktiga komponenter. Personalen skulle behandla patienterna väl. Det var viktigt att ha platser där patienterna fick vara själva, utan personal. Det var viktigt för patienterna att känna sig trygga på avdelningen. Patienterna hade olika strategier för att undkomma hot och våld från andra patienter. Lokalerna kan göras trevliga genom färger, mjuka möbler och fönster med utsikt. Bekväma möbler, öppna ytor och ljusinsläpp var faktorer som skapade en bra vårdmiljö enligt vårdpersonalen. Det saknades olika utrymmen för personalen. Sjuksköterskorna ville patienterna väl, men ansåg att de hade för lite tid med patienterna. Det fanns både fördelar och nackdelar med låsta dörrar.