Vilka är de andra? SFI-deltagares konstruktioner av vi och de andra

Sammanfattning: Inledning: Såväl politiker, som media och många andra kritiserar undervisningen av svenska för invandrare (SFI) kraftigt, det diskuteras att invandrarna inte lär sig svenska i önskvärd omfattning och integrationen av de nyinkomna går dåligt. Studien har därför velat undersöka dessa frågor SFI-deltagarnas syn på andraspråksinlärning och deras integration. Syfte: Studien avser att undersöka vad SFI-deltagare anser om SFI:s medverkan till integration och andraspråksinlärning i det svenska samhället. Forskningsfrågor: 1. Vilka diskurser framträder i SFI-deltagarnas konstruktioner av vi och de andra? 2. Vad är SFI-deltagarnas syn på SFI:s medverkan till deras integration i samhället? 3. Hur har SFI konkret bidragit till SFI-deltagarnas integration, avseende t ex arbete, vänner, kontakter, studieframgång, boende och skola? Metod: Diskursanalys enligt diskurspsykologisk metod. Teori: Den här studien har sin teoretiska förankring i socialkonstruktionism med influenser av postkolonial teori och kritisk teori. Resultat: Antagandet var att bristande språkkunskaper skapar segregation och omvänt, vilket besannades. Sammanfattningsvis kan sägas att informanterna uttryckte en massiv kritik av SFI:s förmåga att hjälpa dem med integrationen och att de även var kritiska mot praktik och arbete och mot den språkträning som de då fick. Men de är inte enbart kritiska till SFI-undervisningen, de ser även positiva effekter av undervisningen. Postkoloniala teoretiker använder ofta infallsvinkeln, de andra som en positionering av människor med utomeuropeiskt ursprung och ofta från Orienten eller Afrika. Flertalet av informanterna kommer från länder från dessa områden och de upplever utanförskapet, skillnadstänkandet och andrefieringen mycket starkt och då syns deras användning av pronomenen vi och de. Deras investment kan inte bli så stark som önskas för att uppnå erforderliga resultat i svenska och de integreras inte i det svenska samhället. Analysen av informanternas användning av pronomen vi och de visar att de mest använder vi för vi invandrare och de kan innefatta olika kategorier. Analysen då informanterna motsäger sig själva i ett yttrande visar att de ofta gör det då de talar om SFI och svenskar, vilket kan bero på den makt som SFI utövar. En kvinna sa: Vi träffar inte svenska människor. Det är en komplicerad process att lära sig ett andraspråk och det tar tid. Samtidigt måste frågan ställas vilket ansvar SFI har för invandrares integration?