Samverkan, ungdomsproblematik och delaktighet På vilket sätt och till vilket pris?

Sammanfattning: Uppsatsen undersökte SSPF som är ett samverkansforum mellan socialtjänst, skola, polis och fritid. Syftet med undersökningen var att undersöka och jämföra vad SSPF innebär och hur det praktiska arbetet ter sig utifrån mål, syfte, ansvarsfördelning, förutsättningar och ungdomars delaktighet. Syftet var också att identifiera likheter och skillnader i hur man arbetar med SSPF för att föra en diskussion kring hur det kan tänkas påverka de ungdomar som är aktuella i SSPF, de ungdomar som befinner sig i riskzonen, samt de ungdomar som SSPF aktörerna inte möter. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer i tre av Göteborgs stadsdelar, Angered, Centrum och Askim-Frölunda-Högsbo. I studien deltog 11 personer, bland dessa fanns representanter från socialtjänst, skola, polis och fritid samt koordinator för SSPF. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och teorier inom begreppen samverkan, ungdomsproblematik och delaktighet. Systemteorin användes som övergripande teori och hjälpsystem, kasam, stigmatisering och stämpling användes som enskilda begrepp. Resultatet visade att SSPF arbetet i stadsdelarna ser olika ut till följd av de faktorer som presenteras i syftet. Angered var den stadsdel med mest resurser och en driven koordinator. Deras SSPF var en aktiv samverkan kring den allvarligaste ungdomsproblematiken och ungdomars delaktighet sågs som en förutsättning för arbetet. Centrum var den stadsdel med minst resurser, som till följd av att koordinatorn avsade sig uppdraget också har en paus i SSPF. Ungdomsproblematiken kretsade kring ungdomar från andra stadsdelar och vetskapen kring centrumungdomarnas problematik var låg. Deras SSPF hade tidigare präglats av ett informationsutbyte mellan aktörerna och ungdomars delaktighet sågs inte som en viktig faktor för arbetet. Askim-Frölunda-Högsbo var den stadsdel som aktörerna var mest oense i de frågor som ställdes. Ungdomsproblematiken kretsade kring missbruk och kriminalitet men hur SSPF arbetade och borde arbeta med det beskrevs olika. Vikten av ungdomars delaktighet beskrevs också olika av Askim-Frölunda-Högsbos representanter. Den första slutsatsen som drogs var att hur stadsdelarna samverkar inom SSPF till störst del påverkas av hur målgruppen definieras. Detta då det avgör dels vilka ungdomar SSPF ska arbeta med, dels hur tillräckliga resurserna upplevs vara och dels hur det påverkar aktörernas förhållningssätt kring målgruppen, vilket i sin tur styr utformandet av ansvarsfördelning och grad av ungdomars delaktighet. Den andra slutsatsen var vikten av koordinatorns roll i SSPF, att vilken kunskap samt vilka möjligheter denne hade inom sin tjänst påverkade och styrde arbetets inriktning och omfattning.