Skolpersonalens perspektiv på främjande av psykisk hälsa och välbefinnande på lågstadiet

Detta är en Kandidat-uppsats från Mittuniversitetet/Institutionen för hälsovetenskaper (HOV)

Sammanfattning: Bakgrund: Den vanligaste hälsobördan bland personer med funktionsnedsättning är psykisk ohälsa. Skolpersonalen på lågstadiet är betydelsefulla för att främja elevers psykiska hälsa och välbefinnande i skolan. Syfte: Att belysa skolpersonalens perspektiv på hälsofrämjande arbete med fokus på psykisk hälsa och välbefinnande bland elever på lågstadiet. Metod: Kvalitativ design där urvalet bestod av fem informanter, alla legitimerade lärare på lågstadiet, varav två inom fritidshemsverksamhet. De representerade fyra olika kommunala skolor i Skåne; en skola i storstadsmiljö och tre skolor i mindre tätorter. Intervjuerna utgick från en semistrukturerad frågeguide och genomfördes face-to-face hösten 2023. De transkriberades och analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultat: Skolpersonalen upplever att elevers psykiska hälsa och välbefinnande har försämrats, vilket även påverkar undervisningen. De ser sig själva som viktiga resurser för hur eleverna mår, som förebilder för elevers välmående och genom hälsofrämjande pedagogik. Skolpersonalen upplever också att goda relationer med föräldrar är viktigt, då föräldrars inflytande på barnen har betydelse för barnens psykiska hälsa och välbefinnande. Samtidigt berättar skolpersonalen om att föräldrar kan försvåra hälsofrämjande arbete om de tar mycket tid och energi. Strukturellt hälsofrämjande arbete upplevs som utmanande, och mycket arbete handlar om att ’släcka bränder’ utifrån ett individperspektiv. Skolpersonalen har även organisatoriska hinder som behövs överbryggas, arbetskraven har ökat och de ser utmaningar med stora barngrupper, vilket upplevs påverka skolpersonalens välmående såväl som elevernas. Slutsats: Skolpersonalen upplever att det finns ett mycket större behov av att arbeta förebyggande och främjande med psykisk hälsa på lågstadiet än vad det finns utrymme för idag. Mer kunskap behövs kring hälsofrämjande perspektiv, samt vägledning och tydlighet om hur arbetet ska utföras och prioriteras. I ett sådant arbetet bör personalens utmanade arbetsmiljö tas i beaktande.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)