Prestigehöjande lågprestigeord: en studie om svordomar och slang

Sammanfattning: Ungdomsspråk har studerats sedan senare 1900-tal. Ulla-Britt Kotsinas (1984) och Lars Gunnar Andersson (1985) finns bland de forskare som beskriver vilka funktioner som ungdomsspråket har bland ungdomar, bland annat skriver de om hur slang och svordomar kan användas som grupptillhörigehetsmarkörer. Slang, svordomar och ungdomsspråket generellt har en tendens att förändras och förnyas vilket gör det till ett område som hela tiden är relevant för ny forskning. Syftet med studien är att undersöka kännedom om svordomar och slang bland ungdomar på en gymnasieskola. Undersökningen som ligger till grund för studien består av en öppen enkät. 79 gymnasieelever (35 pojkar och 44 flickor) i årskurs två och tre medverkade i undersökningen och hade som uppgift att skriva ner alla synonymer, inom ett semantiskt fält, som de känner till. De semantiska fälten var dum i huvudet, fan och bra. Frågorna som studien ämnade att besvara var vilka synonymer som gymnasieeleverna kände till inom nämnda semantiska fält samt om dessa uttryck kunde kategoriseras enligt den modell som Andersson och Hirsch (1985) presenterar. Resultatet visade att informanterna hade kännedom om ett stort antal svordomar och slanguttryck. Många av dem tillhörde tabuområden som länge har varit laddade som till exempel religion, sexuellt umgänge och könsord, men resultatet visade även att det finns en benägenhet att hämta svordomars kraft ur nya tabuområden när andra försvagas, exempelvis etnisk bakgrund. Svordomar som är hämtade ur religionen och refererar till djävulen och helvetet har längre varit laddade, detsamma gäller ord för sexuellt umgänge och könsord. Idag verkar dessa områden delvis tappa sin laddning och orden används friare med många synonymer. Istället visar sig etnisk bakgrund vara ett av de starkt laddade tabubelagda områden som vi idag hämtar svordomars kraft ifrån. Uppsatsen argumenterar även för att uttryckens funktion i ungdomsspråket är att markera vilken social grupp man tillhör (Kotsinas, 1994). Vissa slanguttryck som noterades i undersökningen verkar inte existera någon annanstans än på den undersökta skolan. Detta visar att sociolekter som ungdomsspråk kan vara begränsade till små grupper som en skola eller skolklass.