Pojkars upplevelser av likvärdighet inom betygsättning i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning: Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning, vilket innefattar rätten till en likvärdig betygsättning. Organisationer och myndigheter, såsom Förenta nationerna, Skolverket och Diskrimineringsombudsman, belyser gång på gång vikten av alla barns lika värde i skolan. Att flertal aktörer framhäver vikten av likvärdighet samt arbetar aktivt för att uppnå likvärdig betygsättning för alla elever innebär dock inte alltid att alla elever blir betygsatta utifrån samma grunder. Ett mått att mäta likvärdighet i betygen är att identifiera betygens validitet. Betygsättning av elever utifrån personliga egenskaper istället för ämneskunskaper innebär att betygen får en låg validitet. Detta examensarbete kommer att studera hur elever med olika bakgrund. Studien avgränsas till att analysera upplevelserna utifrån två grunder; kön och etnicitet. avseende kön och etnicitet upplever att de blir betygsatta i matematik. Studien syftar till att undersöka differenser gällande upplevelser av betygssättning i matematik mellan elever med utländsk kontra svensk bakgrund samt differenser mellan pojkar och flickor. Med utländsk bakgrund avses i detta arbete en elev som är född utanför Sverige eller har föräldrar som är födda utanför Sverige. Detta examensarbete är uppdelat i två delar; en undersökande del och en utvecklingsdel. Den undersökande delen har för avsikt att genom datainsamling undersöka hur svenska skolan förhåller sig till en likvärdig bedömning inom matematik. Undersökningen sker via intervjuer, enkäter och litteraturstudier. Där utöver syftar studien till att undersöka lärarperspektivet i frågan avseende hur lärare uppfattar elevers prestationer i matematik och hur elevernas bakgrund kan påverka lärarens betygsättning. Det utfördes både kvalitativ och kvantitativ datainsamling i form av enkäter samt intervjuer. Totalt kom det in 359 enkätsvar och det utfördes 16 elevintervjuer samt fem lärarintervjuer. Deltagande lärare och elever i intervjuer samt enkätundersökningen var från fyra olika skolor i olika kommuner. Enkäterna genomgick en kvantitativ analys och intervjuerna genomgick en tematisk analys. Det utvecklingsdelen ämnade att skapa ett manus till en eventuell informationsfilm som lyfter undersökningsdelens resultat och upplyser lärare om elevers upplevelser om likvärdigheten i betygssättning i matematik. Resultatet påvisar att pojkar med utländsk bakgrund i allmänhet har sämre gymnasiebetyg i matematik. Enligt studien upplever eleverna i denna grupp att deras betyg inte möter deras prestationer. Flickor med svensk bakgrund har högst betyg enligt studien och de upplever i allra högst grad att deras betyg matchar prestationerna. Lärarna i studien ansåg att faktorer såsom språk, kultur och motivation påverkar betygssättningen. Vidare ansåg de att elever med utländsk bakgrund hade svårare att uppnå högre betyg i matematik på grund av språkbrister. Familjen hade även en påverkan enligt både lärare samt elever. Ett exempel på detta var att elever som fått låga betyg i matematik under grundskolan, men ändå haft behörigheten att börja på gymnasieprogram såsom natur och teknik, väljer dessa linjer på grund av press från föräldrar. Elever med högutbildade föräldrar klarar sig bättre i matematik och samtidigt påvisas att en mindre andel elever med utländsk bakgrund hade föräldrar som var utbildade. Lärarna hade mer tendenser att ge högre betyg till de elever som hade högst motivation. Utifrån denna studie hade vissa lärare tendenser att utgå ifrån stereotyper vid bemötande av eleverna samt vid vissa fall vid betygsättningen inom matematik. Förslag har presenterats för att försöka uppnå en mer likvärdig betygsättning genom att öka validiteten för betygen. Förslag såsom anonyma prov, kartläggning av stereotyper samt stöd för elever som inte får hjälp hemifrån med matematiken har lyfts upp i manuset. Detta examensarbete har för avsikt att bidra med insikter om hur betygsättningen inte alltid är likvärdig, trots lagar och förslag för bedömning i matematik. Detta utifrån att betyg har låg validitet. Ett hållbart samhälle kräver en hållbar skola därför är strävan efter likvärdiga betyg vitalt då det gynnar flertal globala mål. Att pojkar med utländsk bakgrund får sämre betyg innebär inte att de inte blir likvärdigt bedömda, utan det kan även vara på så sätt att de presterar sämre i matematik.