Den bortglömda tamburen : En kvalitativ studie om pedagogers förhållningssätt till barn i förskolans hall

Sammanfattning: Med vår studie vill vi få syn på hur det kan se ut i tamburen på förskolor, hur samspelet mellan barn och pedagoger ser ut, om barnen utmanas till att vara självständiga samt om miljön möjliggör till barns självständighet. Studien innehåller två delstudier med intervjuer och observationer från två olika förskolor. Totalt har sex observationer utförts för att få en bredare syn på pedagogernas arbetssätt. Sedan har sju semistrukturerade intervjuer med personal från respektive avdelning utförts för att ta del av deras egna tankar kring tamburen. Det här är en kvalitativ studie där en tematisk analys har gjorts. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv där begrepp som mediering, appropriering, scaffolding samt fysiska och intellektuella redskap använts för att analysera empirin. Resultatet från förskola 1 och 2 skiljde sig när det gällde arbetssättet men inte när det gällde deras egna tankar om hur de vill att tambursituationen ska se ut. Tidsbrist, stress och stora barngrupper tas upp som en orsak till att tambursituationerna glöms bort och blir till en låt-gå situation. Det har många gånger varit orsaken till att pedagogernas pedagogiska roll och profession inte kommit till uttryck i tamburen. Resultatet kom fram till att pedagoger behöver skapa en struktur och planering, ha en god kommunikation sinsemellan samt skapa förutsättningar för en trivsam miljö där barnen får tillgång till fysiska och intellektuella redskap för att påklädningssituationer ska kunna bidra till barns lärande och utveckling samt vara en trygg plats där barn får öva på att bli självständiga individer.