Studie- och yrkesvägledarens arbete med att förebygga könstraditionella gymnasieval

Sammanfattning: Forskning visar att normer och strukturer har stor påverkan på könsbundna studie- och yrkesval för elever inför gymnasievalet. Genom en kvalitativ metod har vi intervjuat sju studie- och yrkesvägledare på högstadiet, med syftet att undersöka vilka möjligheter och begränsningar de har i sitt arbete med att förbereda högstadieelever inför gymnasievalet. Vi ville även få en förståelse för hur de resonerar kring sitt ansvar att förebygga könstraditionella val av utbildning. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Gottfredsons teori Theory of Circumscription, Compromise and  self-concept, Egan samtals modell The Skilled Helper och Björkmans normkritiska pedagogik samt kompetensutvecklingsspiralen för att beskriva skolans arbetssätt utifrån normkritisk pedagogik. Resultatet av studien visar att informanterna känner sig begränsade på grund av bristande organisation och fördelning av ansvaret för vägledningsarbetet. Den tidigare forskningen styrker att studie- och yrkesvägledningen har stor betydelse för att motverka att elevernas val inte ska begränsas av könstillhörighet samt av familj och vänners påverkan. Informanterna beskriver att de begränsas av att eleverna inte är mottagliga då de redan har hunnit sätta sina normer i högstadiet. De poängterar därför att vägledningen bör initieras redan från tidig ålder och att detta är en del av hela skolans ansvar.