Furfurylering och värmebehandling av trä : Är detta två modifieringsprocesser för framtiden?

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Byggnadsteknik; KTH/Byggvetenskap

Sammanfattning: Denna artikel är en del av ett kandidatexamensarbete inom civilingenjörsprogrammet med inriktning Samhällsbyggnad på Kungliga Tekniska Högskolan. I artikeln undersöks de två trämodifieringsmetoderna värmebehandling och furfurylering. Syftet är att undersöka varför dessa modifieringsmetoder ännu inte klarat av att på allvar konkurrera med konventionell tryckimpregnering. Hur furfurylering och värmebehandling går till, miljöeffekter eller andra hinder för användningen av metoderna utreds. Målet är att bedöma möjligheterna för modifieringsmetoderna att öka sina marknadsandelar i framtiden. Slutsatsen är att båda metoderna helt klart är miljövänligare än konventionell tryckimpregnering och att de inom de flesta områden ger en tillräcklig ökning av beständigheten för att kunna konkurrera med denna. En nackdel med både furfurylering och värmebehandling är att de ger träet sämre slagseghet och att värmebehandlat trä inte lämpar sig för bärande konstruktioner. De hinder som hittills hållit tillbaka användningen är framförallt ett högre pris och det faktum att de båda produkterna inte finns lika tillgängliga på marknaden som konventionellt tryckimpregnerat virke. Det finns stora möjligheter för metoderna att öka sina marknadsandelar i framtiden om större fokus läggs på livscykelperspektivet samtidigt som kunskapen om materialen ökar i branschen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)