Januarieffekten : En studie av anomalin utifrån klassisk ekonomisk teori och Behavioral Finance.

Sammanfattning: Bakgrund: Förtroendet är en av de viktigaste förutsättningarna för en framgångsrik och likvid aktiemarknad. Stora fluktuationer på aktiemarknaden riskerar minska investerares förtroende för marknaden och dess effektivitet. Anomalier är ett typexempel på oförklarade upp- och nedgångar på aktiemarknaden som studerats i samband med marknadseffektivitet. Vad som driver anomalier råder det inom forskningen delade meningar om. Klassisk ekonomisk teori har fått störst genomslag inom forskningsområdet, dock har ingen entydig förklaring till fenomenet kunnat ges. Bristen på en tydlig förklaring har gett upphov till beteendevetenskaplig forskning som försökt komplettera de rådande ekonomiska teorierna med teorier hänförliga till beteendevetenskap. Problemformulering: Vilken inverkan har finansiella såväl som beteendevetenskapliga faktorer på Januarieffekten? Syfte: Syftet med studien är att studera Januarieffektens förekomst på den svenska aktiemarknaden och finna förklaringar till dess eventuella uppkomst. Metod: Studiens forskningsansats är av deduktiv karaktär där teorier hänförliga till klassisk ekonomisk teori och Behavioral Finance studerats. Utifrån teorierna lyftes faktorer fram som potentiella förklaringsvariabler bakom Januarieffekten. Vidare utfördes en kvantitativ studie baserad på tidsseriedata på skilda aktie- och sentimentindex. Resultat och slutsats: Studien visar att Januarieffekten varit förekommande på den svenska aktiemarknaden under tidsperioden 1980-1999. Studiens resultat visar även på anomaliers komplexitet, då få av de studerade förklaringsvariablerna var relaterade till Januarieffekten. Dock erhölls resultat som stödjer teorier kring det varierande informationsflödet kring aktiebolag över säsonger och dess påverkan på anomalin. Visst stöd erhölls även kring skattehypotesen, då de studerade länderna med kapitalvinstskatt i högre grad uppvisade en Januarieffekt än länder utan kapitalvinstskatt. Dock kunde ingen signifikant skillnad i avkastning mellan länder med och utan kapitalvinstskatt urskiljas. Detta resultat går därmed inte i linje med den starkt etablerade och främst förkommande förklaringsvariabeln inom den finansiella forskningen. Slutligen erhölls statistiskt stöd frör sentimentindexet Barometerindikatorn och dess relation till Januarieffekten. Trots att vi inte erhöll signifikanta samband mellan övriga sentimentindex och Januarieffekten påvisade vår studie ett starkt samband mellan samtliga sentimentvariabler och dess påverkan på den svenska aktiemarknaden. Detta resultat ger stöd åt Behavioral Finance-teorierna och dess syn på aktiemarknadens psykologi.