The road to happiness : a spatial study of accessibility and well-being in Hambantota, Sri Lanka

Sammanfattning: Denna studie har för avsikt att visualisera och förklara variationer och mönster i välmående i distriktet Hambantota i södra Sri Lanka. Detta görs genom att använda en stor intervjudatabas från distriktet med frågor och svar om subjektivt välmående och andra utvecklingsfaktorer och sammankoppla denna med en tillgänglighetsmodell. Denna modell är utvecklad i ett Geografiskt Informationssystem (GIS) som ett alternativ till den enklare Euklidiska avståndsmetoden där terräng, vägnät och privat och kollektiv fordonstillgänglighet inte är medräknat. I denna modell är alla dessa faktorer medräknade vilket innebär att noggrannheten i tillgänglighetsvärdena är högre. Utdatan av modellen är en rasteryta där varje cell har ett designerat tillgänglighetsvärde beskrivet i restid till närmaste destination (stad eller marknad). När dessa utdata kombinerats med koordinaterna i intervjuerna så får man ut tillgänglighetsvärdena för varje intervjuat hushåll. Tillgängligheten jämförs sedan med det subjektiva välmåendet liksom de andra utvecklingsfaktorerna som inkomst och utbildning för att se vilken faktor som påverkar välmåendet i högst grad. Visualiseringen av de spatiala variationerna och mönstren hos välmåendet i distriktet åstadkoms genom interpolation av välmåendevärdena från alla intervjuer för att göra en jämn yta som tydligt visade variationerna. Ett sekundärt mål med studien är att beräkna Human Development Index (Mänskligt Utvecklingsindex, HDI) för alla individer som intervjuats och jämföra detta med det subjektiva välmåendet för att undersöka ifall HDI förklarar detta subjektiva välmående nog för att göra enskilda välmåendefrågeställningar överflödiga. Denna beräkning är möjlig då data om inkomst, utbildning och livslängd har erhållits genom frågeformuläret och annan tillgänglig statistik. Resultaten visar att tillgänglighet har en påverkan på det subjektiva välmåendet, desto högre tillgänglighet till städer när man reser med buss desto högre grad av välmående. Däremot så ger högre tillgänglighet till marknader en lägre grad av välmående. De andra faktorerna visade också en signifikant korrelation med välmående, i synnerhet de som hade att göra med förbättring och relativ förmögenhet. Det verkar som om dessa möjligheter för förbättring är viktigare för välmåendet än förmögenhet i absoluta tal. De uträknade HDI-värdena korrelerade signifikant med välmående men korrelationen var inte så stark (0.116) att man kan anta att de subjektiva välmåendevärdena kan ersättas av HDI-värden.