Vad kan svenska skolbarn i årskurs 2, 3 och 4 om affix? En pilotstudie om morfologisk kunskap

Sammanfattning: Syfte: Den här pilotstudien hade syftet att undersöka svårighetsgraden av ett urval affix inför en kommande interventionsstudie (huvudstudie) och därmed få en ökad kunskap om barns förståelse för morfem. Studien syftade även till att undersöka samband mellan morfologisk kunskap och ordförståelse samt lärarskattning av kommunikationsförmåga. Metod: Språklig testning genomfördes med hjälp av två test; ett morfologiskt test med utvalda affix och ordförståelsedelen i DLS. Testningen gjordes på skolor i helklass och deltagarna var såväl en- som flerspråkiga barn i årskurs 2, 3 och 4. Deltagarnas respektive lärare fyllde också i delskalan Kommunikation i ABAS-3 som syftar till att mäta språkliga och kommunikativa förmågor. Resultaten analyserades sedan genom icke-parametrisk statistik samt korrelationsberäkningar. Resultat: Yngre och äldre barn uppvisade likvärdig förståelse för de utvalda affixen. Resultaten visade även att det finns ett positivt samband mellan morfologisk kunskap, ordförståelse och lärarskattad kommunikationsförmåga. Slutsats: Resultatet på affix-uppgiften visade att rotmorfem och affix behöver justeras till en högre svårighetsgrad inför den kommande interventionsstudien riktad mot årskurs 2. Vid interventionsstudier bör socioekonomisk status och skolområde inkluderas i beräkningar som en oberoende variabel och kovariat. Ordförråd och morfologisk kunskap är associerade med varandra och för att minska påverkan av ett bristande ordförråd bör även nonord användas vid morfologisk testning. Inför framtida forskning finns det ett värde i att fortsatt undersöka sambandet mellan morfologisk kunskap och språk- och kommunikationsförmåga.