Försvarsstrategier mot fientliga företagsförvärv -särskilt vid offentliga uppköpserbjudanden.

Sammanfattning: Det svenska näringslivet har sedan föregående sekels början genomgått en omfattande strukturell förändringsprocess varvid företagsförvärv, dvs. att kontrollen över företaget övergår till annan, blivit en alltmer vanlig företeelse. Ett vanligt tillvägagångssätt vid företagsförvärv är att ett offentligt erbjudande riktas till aktieägarna i det företag som förvärvet avser, det s.k. målföretaget. Om ledningen för målföretaget av en eller annan anledning inte anser sig kunna rekommendera aktieägarna att anta erbjudandet bedöms det som ''fientligt''. Detta innebär att ledningen kan initiera eller vidta en eller flera försvarsåtgärder. Syftet med denna uppsats är att mot bakgrund av olika motiv till företagsförvärv redogöra för de försvarsstrategier som ledningen för ett målföretag kan initiera eller vidta för att motarbeta ett fientligt företags-förvärv. Syftet är dessutom att redovisa de lagar och regler som aktualiseras vid vidtagandet av försvarsåtgärder. Uppsatsen är ett resultat av käll- och litteraturstudier enligt traditionell rättsdogmatisk metod. Det material jag har använt mig av är litteratur inom associations- och börsrätt och därtill tillämpliga lagar. Försvarsstrategier som ett målföretag har att tillgå kan delas in i två olika kategorier beroende på om de vidtas före eller efter att erbjudandet har lagts. Möjliga försvarsåtgärder före ett uppköpserbjudande är bl.a. att olika typer av inskränkningar förs in i bolagsordningen, att särskilda villkor krävs för verksamheten eller att företaget tecknar avtal med utomstående. Försvarsåtgärder efter det att ett erbjudande lagts innebär i huvudsak olika typer av aktieförvärv. Indelningen av försvarsåtgärderna är i huvudsak analytisk. I det konkreta fallet kan dock gränserna vara flytande. Detta innebär att vissa åtgärder, om än i olika utsträckning, kan vara tillämpbara både före och efter det att ett erbjudande lagts. De försvarsåtgärder som redovisats i uppsatsen har företrädesvis sitt ursprung i U.S.A. och England. Beroende på skilda regelsystem kan de enskilda försvarsåtgärderna därför vara mer eller mindre tillämpbara för svenskt vidkommande med nuvarande svenska reglering. Vid en djupare granskning av tillämpliga lagar och den självreglering som utarbetats av marknadens aktörer framgår det att det finns såväl stöd som begränsningar för företagens möjligheter att vidta en viss försvarsåtgärd. Ett visst förtydligande av området kan dock väntas i samband med den kommande implementeringen av takeover-direktivet, bl.a. genom att vissa delar av befintlig självreglering tydliggörs och förs in i en ny lag.