Hög- och lågpresterande skolor i nordvästra Skåne : En komparativ studie av resultaten från nationella prov och slutbetyg i matematik i årskurs 9

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Högskolan i Halmstad/Akademin för lärande, humaniora och samhälle; Högskolan i Halmstad/Akademin för lärande, humaniora och samhälle

Sammanfattning: Utifrån insamling och analys av data från Skolverkets offentliga databaser, SIRIS och SALSA, undersöker vi i denna studie skillnader i likvärdighet mellan låg- och högpresterande skolor. Vi koncentrerar oss på den skillnad som finns mellan resultaten på de nationella proven i matematik och det avgångsbetyg som eleverna får i ämnet. Genom att kategorisera skolor som hög- respektive lågpresterande utifrån det genomsnittliga meritvärdet kan vi också undersöka om det är skillnader i föräldrars utbildningsbakgrund och andel nyinvandrade elever för urvalet i vår studie. Som begränsning för studien har vi valt att fokusera på resultaten i matematik från läsåret 2015/2016 på skolenheter i nordvästra Skåne. Detta eftersom elever i urvalsområdet antas konkurrera till gymnasieutbildningar med sina avgångsbetyg. En likvärdig bedömning av elevernas prestation är därför viktig, inte minst ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Resultaten visar att det finns en tydlig skillnad i genomsnittliga meritvärden mellan de olika skolorna och att det är fullt möjligt att identifiera de två grupperna hög- och lågpresterande skolor. I dessa grupper ser vi stor skillnad mellan slutbetyg och nationella prov. I de lågpresterande skolorna får 10% av eleverna ett högre avgångsbetyg jämfört med resultatet på det nationella provet. Motsvarande för de högpresterande skolorna är 40%. Föräldrars utbildningsbakgrund är högre och andelen nyinvandrade elever är lägre på de högpresterande skolorna. Detta stämmer överens med tidigare forskning, dvs att dessa två externa faktorer är avgörande för en skolas resultat mätt i meritvärde. De är med andra ord de tyngst vägande faktorerna som förklarar den så kallade mellanskolevariationen. Men vi ser också att det finns inre faktorer som inte självklart kan förklaras av de yttre faktorerna. Här lutar vi åt att det faktiskt föreligger skillnader i bedömning av elevers prestationer mellan de olika grupperna, eller en skillnad i effektiviteten i undervisningen. Ett tredje alternativ skulle kunna vara att det finns olika incitament för att sätta betyg mellan de olika grupperna. Vi föreslår att det behövs fördjupad analys av skolornas inre organisation, bedömning och undervisning utifrån skillnaderna mellan resultaten på nationella prov och slutbetyg i matematik.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)