Ansvar och ledning utifrån Lpfö18. En fenomenografisk studie om rektorers uppfattningar av revideringen.

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Sammanfattning: Med anledning av den nya revideringen för förskolan (Lpfö 18) som trädde i kraft i juli 2019 önskade vi i maj 2021 undersöka hur den uppfattades några år senare. Det som särskilt intresserat oss är de nytillkomna skrivningarna gällande ansvar och ledning. Detta arbete består av en mindre empirisk studie. Studiens syfte är att undersöka och synliggöra rektorers uppfattningar av revideringen i läroplanen för förskolan gällande ansvar och ledning för förskollärare samt hur rektorerna uppfattar sitt eget ledarskap i förhållande till ansvarsbegreppet. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur uppfattar rektorer revideringen i läroplanen gällande förskollärarens ansvar? Hur uppfattar rektorer implementering av förskollärarens ansvar och ledning i arbetslagen? Hur uppfattar rektorer sitt eget ansvar och ledarskap i relation till revideringen gällande förskollärarens ansvar? Studien utgår från en kvalitativ och fenomenografisk ansats. Intervju används som metod i produktion av data och i analysarbetet av det empiriska materialet används beskrivningskategorier och utfallsrum. Resultatet i studien visar att revideringen är ett förtydligande och stärker de förväntningar som rektorn kan ställa på respektive yrkeskategori som arbetar inom förskolan idag. Studiens resultat visar att det fortfarande råder en viss jämlikhetskultur som är förankrad till förskolans historiska kontext och som i sin tur är i enlighet med tidigare forskning hör samman med den äldre platta organisationsstrukturen. Denna jämlikhetskultur visar sig i implementeringsprocessen i form av olika typer av motstånd. Resultatet visar att förskollärarens ansvar och ledarskap ses som självklar men att det i praktiken fortfarande råder en viss osäkerhet. Därtill visar resultatet att det används ledarskap med hierarkiska undertoner och inslag av rektorerna för att i enlighet med revideringen synliggöra yrkeskategoriernas olika uppdrag. Resultatet visar även att det i förskolan behövs ett situationanspassat ledarskap. Därtill synliggör studiens resultat hur viktigt och avgörande rektorns ledarskap är, för att i sin tur skapa möjlighet i utvecklingen av förskollärarens ledarskap och profession.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)