Sjuksköterskors och distriktssköterskors skattning av arbetsmiljö och tillfredsställelse med given vård inom primärvården : en deskriptiv och komparativ enkätstudie

Sammanfattning: Bakgrund: Primärvården står inför en utmaning vad gäller att behålla erfarna och attrahera nya medarbetare för att kunna tillgodose behovet av god och nära vård. För att uppnå detta behövs hållbara arbetsförhållanden och möjligheten för sjuksköterskor och distriktssköterskor att ge vård med god kvalitet. Syfte: Att kartlägga och jämföra skattningen av organisatorisk och social arbetsmiljö bland sjuksköterskor och distriktssköterskor i primärvård samt jämföra dessa resultat gentemot svenska referensvärden. Vidare syftade studien till att kartlägga och jämföra om det finns någon skillnad i tillfredsställelse med given vård mellan sjuksköterskor och distriktssköterskor. Metod: Deskriptiv och komparativ design med kvantitativ ansats. Enkäter skickades till totalt 170 sjuksköterskor inom primärvård. Huvudresultat: I studien framkom att deltagarna skattade statistiskt signifikant högre känslomässiga krav jämfört med svenska referensvärdet. Distriktssköterskorna skattade också ett statistiskt signifikant högre arbetstempo. Vid jämförelse mellan sjuksköterskor och distriktssköterskor framkom en statistiskt signifikant högre skattning av känslomässiga krav hos distriktssköterskorna.Deltagarna skattade högre nivåer av utvecklingsmöjligheter, mening i arbetet och socialt stöd från kollegor jämfört med svenska referensvärden. Sjuksköterskor och distriktssköterskor skattade sin tillfredsställelse med given vård likvärdigt. Slutsats: Arbetet som sjuksköterska eller distriktssköterska inom primärvården innebar en arbetsmiljö med hög förekomst av känslomässiga krav. Nivån av känslomässiga krav var högre hos distriktssköterskorna. Sjuksköterskor och distriktssköterskor hade god tillgång till utvecklingsmöjligheter, mening i arbetet och socialt stöd från kollegor. Det framkom ingen skillnad i skattningen vad gäller tillfredsställelse med given vård. Genom utgångspunkt i de faktorer som identifierats kan en riktning för framtida arbetsmiljöarbete skapas.