Traditionell hjälp vs. onlinehjälp : En jämförande kvantitativ studie om ungdomars attityder till att söka hjälp hos kurator och via onlinechatt vid psykisk ohälsa

Detta är en Kandidat-uppsats från Ersta Sköndal högskola/Institutionen för socialvetenskap

Sammanfattning: I takt med att samhället förändras och antalet unga med psykisk ohälsa ökar utvecklas och förändras även de hjälpformar som finns tillgängliga för ungdomar med psykisk ohälsa. Internets framväxt har bland annat resulterat i att traditionella former av hjälp, där den unge möter den professionella ansikte mot ansikte, har kompletterats med onlinehjälp så som onlinechattar. Med hänsyn till denna utveckling syftar denna studie till att undersöka och jämföra ungdomars attityder till att söka hjälp hos kurator och via onlinechatt vid psykisk ohälsa. Detta har åstadkommits med hjälp av ett kvantitativt tillvägagångssätt där pappersenkäter använts som insamlingsmetod. Sammanlagt besvarades enkäterna av 223 högstadie- och gymnasieungdomar mellan 15-20 år i Stockholmsområdet. Studiens resultat visar att ungdomarna känner större tillit till kuratorer än onlinechattar. De är även mer positiva till att söka hjälp hos kurator än via onlinechatt vid psykisk ohälsa. Ungdomarna uppgav varierande svar på vad som påverkar deras attityder till att söka respektive hjälpform. Lättillgänglighet, tillit och kommunikationsform uppgavs vara de faktorer som främst påverkar deras vilja att söka hjälpa hos kurator medan brist på tillit och stigma främst påverkar deras ovilja att söka denna hjälpform. De respondenter som kunde tänka sig att söka hjälp via onlinechatt uppgav däremot lättillgänglighet och anonymiteten som främsta anledningar. Den majoritet som inte kunde tänka sig att söka hjälp via onlinechatt uppgav brist på tillit och kännedom samt kommunikationsform som främsta orsaker till att inte söka denna hjälpform. Studiens respondenter är inte bara mer positiva till att söka hjälp hos kurator än via onlinechatt vid psykisk ohälsa; de har dessutom mer erfarenhet av att söka denna hjälpform. De faktorer som ungdomarna upplevde som positiva och negativa med sina erfarenheter skiljde sig dock avsevärt från de faktorer som påverkade deras attityder till att söka respektive hjälpform. Ungdomarna uppmärksammade exempelvis den professionellas bemötande och om de fick hjälp med sitt problem som positiva och negativa faktorer som utmärkte deras erfarenheter. Generellt hade dock majoriteten av ungdomarna positiva erfarenheter av att söka hjälp hos både kuratorer och onlinechattar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)