LENA - kartlägger den språkliga miljön : Lyssnings- och talspråksmiljö hos en grupp svenska barn i relation till ordförrådsutveckling vid 18-30 månaders ålder

Detta är en Magister-uppsats från Uppsala universitet/Logopedi

Sammanfattning: Tidigare forskning har visat på hur viktig interaktionen mellan vuxen och barn är för barnets språkliga utveckling. Interaktionen bygger på att den vuxna inte bara talar till sitt barn utan med sitt barn, så att barnet uppmuntras till språklig kommunikation. Med hjälp av Language ENvironment Analysis (LENA) kan ett barns lyssnings- och talspråksmiljö spelas in och analyseras för att kartlägga den språkliga miljön. I föreliggande studie har detta gjorts på tio svensktalande barn i åldrarna 18-30 månader, inom ramen för det större forskningsprojektet ”Ord gör skillnad” på Karolinska Institutet. Syftet var att undersöka om det gick att se några skillnader i samband mellan antal vuxenord och/eller antal turtagningar och antal barnyttranden samt expressivt ordförråd. Resultaten ställdes i jämförelse med resultat från tidigare studie av Nilsson & Olsson (2015), vars deltagare hade minst en förälder med högskoleutbildning om minst två år (i föreliggande studie definieras detta som hög socioekonomisk status). I föreliggande studie strävades därför efter rekrytering av barn med föräldrar utan högskoleutbildning för att undersöka om resultaten skiljer sig. Korrelationsberäkningar visade på samband mellan turtagningar och antal barnyttranden samt mellan percentilvärden för den svenska versionen av Communicative Developmental Inventories och Developmental Snapshot samt Automatic Vocalization Assessment. Korrelationen mellan turtagningar och barnyttranden stärker resultat från Nilsson & Olsson (2015). Med anledning av föreliggande studies begränsade urval kunde frågeställning gällande olika socioekonomisk status inte besvaras. En mindre validering genomfördes för att undersöka LENAs tillförlitlighet på det svenska språket avseende antal vuxenord och antal barnyttranden. Här erhölls en överensstämmelse om 76 % för respektive variabel mellan testledare och LENA. Resultat från studien talar för LENAs lämplighet att användas på det svenska språket, dock behövs mer omfattande validering innan LENA-systemet kan implementeras i Sverige.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)