Löneunderlagsregeln – En diskussion om 2016 års föreslagna ändring ur ett företagsekonomiskt och statsfinansiellt perspektiv

Sammanfattning: 3:12-reglerna är beteckningen på de särskilda regler som gäller för beskattningen av fåmansföretag. För att omfattas av reglerna krävs det att företaget är ett fåmansföretag enligt någon av de tre definitionerna samt att delägarens andel är kvalificerad. Genom ett gränsbelopp avgörs hur stor del av en utdelning som kan beskattas som kapitalinkomst. Ett utrymme som löneunderlagsregeln kan utöka. Framställningen syftar till att utreda och analysera vilka företagsekonomiska och statsfinansiella konsekvenser 2016 års föreslagna ändring av löneunderlagsregeln kan tänkas medföra, i jämförelse med tidigare alternativ. Ett företagsekonomiskt och statsfinansiellt perspektiv anläggs genom att framställningen riktar in sig på förslagens effekter på bl.a. ökat entreprenörskap och ökade skatteintäkter. Reglerna infördes för att motverka att delägare skulle kunna ta ut sin lön som utdelning och därmed undvika den progressiva skatten. En tillbakablickande konsekvensanalys till 2006 och 2014 års reform visar att reglerna ändrats för att främja företagande och motverka inkomstomvandling i olika grad och att det till viss del råder delade uppfattningar om vad ändringarna har lett till. Framställningen har visat att den föreslagna ändringen av löneunderlagsregeln kommer att slå hårt mot framförallt delägare i mindre företag och delägare med mindre ägarandelar. Tänkbara företagsekonomiska konsekvenser är bl.a. ett minskat antal fåmansföretag, minskat arbetsutbud, lägre utdelningar samt ökad utflyttning från Sverige. Genom slopandet av kapitalandelskravet uppnås dock en rad fördelar. En tänkbar statsfinansiell konsekvens är att skärpningarna kommer att leda till minskade skatteintäkter, trots att inkomstomvandling kommer att motverkas i högre grad. Slutligen är det inte visat att de föreslagna skärpningarna är motiverade utifrån direktivens krav på balans och ökade skatteintäkter.