Risken för omhändertagande hos hundar av olika ras

Sammanfattning: Hunden härstammar från vargen och genom avel har människan lyckats ta fram många olika raser. Aggressivitet är ett av hundens ursprungliga beteenden som människan ännu inte avlat bort helt och förmågan att skada människor och djur finns kvar. Vad som utlöser ett aggressivt beteende är individuellt men kan exempelvis vara rädsla, smärta, sjukdom, tidigare upplevelser och erfarenheter. Oftast har aggressiviteten inte bara en orsak utan flera orsaker i kombination med varandra. Hos vissa individer blir aggressiviteten för svår att hantera och därmed inte acceptabel för människor och andra hundar. Enligt svensk lagstiftning är det förbjudet att avla fram hundar med extremt stor kamplust och hundar som lätt blir retade och biter. Det är även förbjudet att avla fram hundar som bara med svårighet kan förmås bryta ett angrepp och hundar som har en benägenhet att rikta sitt kampintresse mot människor eller andra hundar. 2008 trädde en ny lag i kraft i Sverige. Lagen gjorde det möjligt för polismyndigheten att omhänderta hundar som orsakat skada eller avsevärd olägenhet. Det är upp till den enskilde polisen att avgöra vilken hund som ska omhändertas. Det innebär att vilka hundar som omhändertas i stor utsträckning påverkas av polisens erfarenheter och potentiella fördomar. Hundar som omhändertagits testas i liknande situationer som den omhändertagits för. Testet sker på ett säkert sätt där inga människor eller djur riskerar att komma till skada. 2011 förbjöds 13 hundraser i Danmark eftersom de ansågs vara för farliga. Raserna skulle fasas ut ur landets hundpopulation. I början av 2013 kom dock ett förslag om att upphäva lagstiftningen om de förbjudna hundarna då förbudet ansågs ha trätt i kraft utan bevis för att de 13 hundraserna skulle vara farligare än andra raser. I Sverige finns inget förbud mot några hundraser men den Svenska Kennelklubben tar avstånd från pitbullterrier eftersom den anses ha rasegenskaper som inte är sunda. I media målas exempelvis raser som american staffordshire terrier, pitbullterrier och rottweiler målas upp som farliga hundar och därför gjordes en studie för att undersöka om några raser var vanligare förekommande vid omhändertagande än andra. Det undersöktes även om omhändertaganden var vanligare i något län än i andra. Studien visar att andelen omhändertagna hundar är större för de utvalda påstått aggressiva raserna amerikansk bulldog, amerikansk staffordshire terrier, boerboel, centralasiatisk ovtjarka, dogo argentino, fila brasileiro, kaukasisk ovtjarka, pitbullterrier, rottweiler, sarplaninac, staffordshire bullterrier, sydrysk ovtjarka och tosa än för andra raser. Andelen omhändertagna blandrashundar minskade något under perioden 2010-2012, medan trenden för övriga rasgrupper inte var lika tydlig. Studien visade även att andelen omhändertaganden är större i Stockholms län än i övriga län. Andelen ökade betydligt i Skånes län och minskade något i gruppen av län utanför de tre storstadsregionerna, medan trenden i Stockholms län och Västra Götalands län inte var lika tydlig. Sammanfattningsvis antyder studien att hundar av vissa raser är mer aggressiva än andra. Mängden aggressivitet hos en individ beror dock även på hur den är uppvuxen och tränad samt på dess hälsa. I fortsatt forskning bör därför även effekterna av faktorer som ursprung, uppfostran, ägarens ålder med mera studeras. Det är kanske i första hand ägaren och inte rasen som gör en hund farlig.