Hur kan elförbrukningen i lågspänningsanläggningar reduceras?

Sammanfattning: I denna rapport analyseras hur dimensioneringen av Rectiverter och UPS systemens storlek är anpassade för driftsplatsernas faktiska elförbrukning och vilka potentiella lösningar som finns för att effektivisera användandet av systemen för att minska elförbrukningen. Effektiviserandet av driftplatsernas system kommer att leda till en kostnadseffektivare anläggning. För svenska lågspänningsanläggningarna har det arbetats fram en standard som används, vilket har medfört brist på innovation inom området för lågspänningsanläggningar. Syftet med arbetet var att analysera två driftplatser, där fokuset har varit på lågspänningsanläggningarnas elförbrukning. Anläggningar drivs av olika system där det ena är ett UPS system och den andra anläggningen drivs av ett Rectiverter system. Storleken på UPS- och Rectivertens kapacitet granskades och jämfördes med den utgående förbrukningen. Detta för att studera hur mycket elektricitet som kan sparas samt för att hitta en kostnadseffektiv utformning sett till investering och underhållskostnader. Driftplatserna som studerades var Lina älv och Kirunavaara. De delarna som kräver mest elektricitet i anläggningen är växeldrivsmotorerna och ljussignalerna. Växeldrivsmotorernas uppgift är att lägga om och säkra växelns läge efter kommando från signalställverket. Genom mätningar med mätinstrumentet Argus på den utgående elektriciteten för växeldrivsmotorerna vid en växelomläggning kunde mätresultat tas fram för de olika systemens förbrukning. Det tar cirka 3 sekunder för växlarna att läggas om och dokumentera mätningarna. Mätningar gjordes även på fördröjningen mellan växeldrivsmotorer på samma sätt fast istället för att mäta samtliga växlar i anläggningen mättes det bara i en enskild växel. Arbetet visar att lågspänningssystemet i Lina älv var överdimensionerat och att det i Kirunavaara var underdimensionerat. Vidare visar den ekonomiska beräkningen att Rectiverter systemet är billigare än UPS systemet. Det finns även potentiella åtgärder för båda driftplatserna i form av en minskning av Rectiverter systemet och en ökad kapacitet av UPS systemet vilket hade lett till en mer lämplig dimensionering sett till lågspänningsanläggningens förbrukning. Detta hade lett till ett bättre användande av systemen och minskat utgifterna genom att undvika för stora system och även minskat riskerna för driftstörningar vilket även det kostar mycket pengar för Trafikverket. Den felaktiga dimensioneringen visade sig kosta 360 000 kronor över en 30-årsperiod. Summan i sig är inte speciellt stor men beräkningarna är endast på en driftplats. Sverige har 917 driftplatser som kan ha potentiella liknade problem och summorna blir då betydligt större.